EIB och miljön
Skriftlig fråga 2000/01:214 av Ringqvist, Jonas (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-13
- Anmäld
- 2000-11-21
- Besvarad
- 2000-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:214
av Jonas Ringqvist (v) till miljöminister Kjell Larsson om EIB och miljönAtt begränsa människans klimatpåverkan är en av våra största politiska utmaningar i dag. För att lyckas med detta krävs det stora strukturella förändringar i vårt samhälle och därför stor framsynthet när det gäller infrastrukturinvesteringar. I EU pågår ett arbete med en gemenskapsstrategi för att vi ska kunna leva upp till våra åtaganden i Kyotoprotokollet. En naturlig del av det arbetet måste vara att bidra till hållbara infrastrukturinvesteringar.
EU:s bank, Europeiska investeringsbanken, EIB, bidrar i dag med lån till stora infrastrukturprojekt vilka i många fall inte alls bidrar till minskad klimatpåverkan, utan tvärtom bygger fast oss i nya ohållbara samhällsstrukturer både inom EU och i ansökarländerna. Det är därför angeläget att EIB:s investeringspolicy förändras för att ligga i linje med EU:s ambitioner på klimatområdet. EIB skulle på detta sätt kunna göras om till en bank som bidrar till en hållbar utveckling och aktivt verkar för projekt som minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser.
Jag vill fråga miljöministern:
Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att EIB ska omfattas av den gemensamma EU-strategin inom klimatpolitiken?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:214 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2000/01:214 om EIB och miljön
Finansminister Bosse Ringholm
Jonas Ringqvist har frågat miljöminister Kjell Larsson om regeringen kommer att vidta några åtgärder för att Europeiska investeringsbanken (EIB) ska omfattas av den gemensamma EU-strategin inom klimatpolitiken.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
EIB verkar inom ramen för EU:s olika politikområden, däribland miljöpolitiken. Banken ska ses som ett instrument för EU i dess strävan att förverkliga uppställda mål. EU:s mål om utveckling, utjämning och en god miljö gäller också EIB. EIB:s investeringar inom infrastruktur är avsedda att främja dessa mål. Bankens medverkan i finansieringen av s.k. transeuropeiska nätverk har aktivt stötts av EU:s stats- och regeringschefer. En liknande förankring finns för bankens satsningar i Öst- och Centraleuropa. EIB:s infrastruktursatsningar har här som mål att bidra till stabilitet och utveckling, samt till en bättre miljö.
Det är förvisso sant att vissa satsningar på kommunikationer, såsom vägar och flygplatser, kan ge negativa effekter på miljön. Men här kan EU:s och därmed också EIB:s mål ses som en garanti för att största möjliga miljöhänsyn tas när dessa insatser utformas. EIB satsar på alla typer av infrastruktur: vägar, järnvägar, flygplatser, telekommunikationer m.m. För samtliga projekt görs en miljökonsekvensanalys. Den insats väljs som påverkar miljön minst i negativ riktning. Infrastruktursatsningar kan också direkt befrämja miljön, t.ex. om det är fråga om ringleder eller andra insatser som minskar köbildning eller avleder trafik från känsliga stadskärnor.
När det gäller arbetet på den EU-strategi som Ringqvist hänvisar till pågår kontakter mellan kommissionen och EIB. Beroende på utfallet i klimatförhandlingarna om regler och procedurer för de s.k. projektbundna mekanismerna har EIB beredskap att agera.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.