eftervård för ungdomsbrottslingar

Skriftlig fråga 2000/01:1371 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-11
Besvarad
2001-06-20
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juni

Fråga 2000/01:1371

av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om eftervård för ungdomsbrottslingar

Enligt uppgifter från Ekot den 11 juni ges endast ett fåtal av de ungdomar som döms till sluten ungdomsvård något stöd eller vård efter avtjänat straff.

Enligt en rapport från Statens institutionsstyrelse (SIS) tappar grova ungdomsbrottslingar nästan alltid kontakten med socialtjänsten efter avtjänat straff på något behandlingshem. Det har visat sig att endast 5 av 70 frigivna ungdomar fått eftervård förra året. Enligt SIS har det varit samarbetssvårigheter mellan behandlingshemmen och kommunernas socialtjänst. Många kommuner verkar heller inte veta om vilket ansvar de har i dessa ärenden. När straffet är avtjänat ska det ges eftervård vid behov. Det kan vara fortsatt behandling eller kontakt med psykolog.

Vikten av eftervård betonas av Arne Andersson, chef för behandlingshemmet Sundbo. Han anser att situationen är mycket beklaglig. Han säger att: "På så sätt kan en hel del av vistelsen vara relativt bortkastad".

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ungdomsbrottslingar som avtjänat sina straff får erforderlig behandling?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1371 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 20 juni

Svar på fråga 2000/01:1371 om eftervård för ungdomsbrottslingar

Socialminister Lars Engqvist

Anita Sidén har frågat Thomas Bodström vilka åtgärder han avser vidta för att ungdomsbrottslingar som avtjänat sina straff ska få erforderlig vård. Eftersom arbetet i regeringen är så organiserat att ungdomsvårdsfrågorna vilar på mig besvarar jag frågan.

Bakgrunden till Anita Sidéns fråga är ett radioinslag den 11 juni där det uppgivits att endast ett fåtal ungdomar får vård eller övrigt stöd när de avtjänat sitt straff. Låt mig börja med att korrigera uppgiften att endast 5 av 70 frigivna ungdomar skulle få någon eftervård. Enligt Statens institutionsstyrelse (SiS) hänför sig den uppgiften endast till det fåtal ungdomar som får fortsatta stödinsatser med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), med fortsatt placering på institution. De allra flesta stödinsatser i anslutning till påföljden ges på frivillig väg, med stöd av socialtjänstlagen. Det bör också påpekas att rapporten avser situationen för drygt ett år sedan. Påföljden sluten ungdomsvård var då fortfarande tämligen ny. Nu har ytterligare en tid gått, och såväl socialtjänsten som SiS har haft möjlighet att utveckla sina respektive roller och klargöra ansvarsfördelningen. Såväl socialtjänsten som SiS anser att samarbetet kontinuerligt har utvecklats, och att det i dag fungerar tämligen väl. För att tydliggöra ansvarsfördelningen planerar Svenska Kommunförbundet och SiS att gemensamt ge ut en vägledning för personalen i socialtjänsten och vid SiS institutioner där vars och ens ansvar och rollfördelning framgår.

Som jag redan nämnt är sluten ungdomsvård en relativt ny påföljd. Som all annan ny lagstiftning kommer också påföljden sluten ungdomsvård att utvärderas. Först när jag tagit del av resultaten av utvärderingen är jag beredd att överväga behovet av ytterligare åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.