Effektiviteten och kvaliteten i biståndet
Skriftlig fråga 2015/16:538 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-12-18
- Överlämnad
- 2015-12-20
- Sista svarsdatum
- 2016-01-04
- Anmäld
- 2016-01-12
- Svarsdatum
- 2016-01-13
- Besvarad
- 2016-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Hösten har präglats av oklarhet om vad som ska gälla för biståndsbudgeten i år och nästa år.
Frågan om avräkningar för flyktingmottagande i Sverige har diskuterats. Medieuppgifter gjorde gällande att mer än halva biståndsramen skulle tas i anspråk för detta. Ett samlat beslut från regeringen saknades. Statssekreterare Ulrika Modéer meddelade riksdagens utrikesutskott först den 26 november 2015 att regeringen inte kommer att föreslå ökningar på avräkningarna för budgeten 2016 över 30 procent av biståndsramen.
Ökningen av utgifterna för detta på ungefär 4 miljarder kronor kan hanteras bland annat genom att senarelägga utbetalningar, meddelades på samma möte.
I övrigt hänvisades till att skarpa förslag från regeringen kommer att presenteras i vårändringsbudgeten.
Den 3 december meddelar Vänsterpartiet via ett pressmeddelande att Vänsterpartiet förhandlat fram 2 miljarder som ska betalas ut under 2015. Regeringsbeslut om anslagskredit på 2 miljarder finns.
Resultatet av regeringens hantering av biståndsbudgeten har inte varit särskilt bra utan har lett till oklarheter om avräkningarnas storlek, brist på besked, tidigareläggning av vissa utbetalningar i slutet av budgetåret samtidigt med aviseringar om senareläggning av andra betalningar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin hur effektiviteten och kvaliteten i biståndet påverkas av oplanerade utbetalningar i slutet av budgetåret.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:538 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på frågorna 2015/16:532 Ändring i Sidas regleringsbrev, 2015/16:533 Senareläggning av utbetalningar, 2015/16:537 Utgiftsökningen 2015 och 2015/16:538 Effektiviteten och kvaliteten
i biståndet av Sofia Arkelsten (M)
Sofia Arkelsten har frågat mig om ändring i Sidas regleringsbrev (2015/16:532), senareläggning av utbetalningar (2015/16:533), utgiftsökningen 2015 (2015/16:537) och effektiviteten och kvaliteten
i biståndet (2015/16:538). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Ärendet om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete stod inte med i ärendeförteckningen som publicerades på regeringen.se den 2 december eftersom beredningen inom Regeringskansliet då inte var avslutad.
Sofia Arkelsten har även ställt en fråga om senareläggning av utbetal-ningar. I ett tidigare frågesvar (2015/16:446) innehöll mitt svar på den frågan bl.a. följande information: ”regeringen beslutade den 3 december om en ändring av regleringsbrevet för Sida år 2015 för att möjliggöra förskottsbetalningar av Sveriges kärnstöd 2016 till bl.a. humanitära aktörer inom FN-systemet.”
Vissa betalningar, bl.a. utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, såsom Världsbanken, skjuts på framtiden – men utan att ingångna åtaganden bryts. Även delar av den planerade svenska utbetalningen till Global Environment Facility (GEF) senareläggs, men inom ramen för redan fastställd utbetalningsperiod och utan att det totala svenska åtagandet ändras.
Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om den fortsatta hanteringen av biståndsanslaget i framtida ekonomiska propositioner.
Sofia Arkelsten har vidare frågat mig om utgiftsökningen 2015. Totalt förskotterades ca 2,5 miljarder kronor genom beslutet i december 2015, varav ca 2 miljarder enligt överenskommelsen med Vänsterpartiet. Detta innebär att stöd som planerats för utbetalning år 2016 nu istället kunde utbetalas under 2015 och att utbetalningarna inom utgiftsområde 7 år 2016 därför minskar med anledning av gjorda förskotteringar. Nivån på det planerade stödet till berörda organisationer påverkas inte, endast tidpunkten för utbetalning. Samtidigt innebär överenskommelsen med Vänsterpartiet att regeringen kommer föreslå för riksdagen att mot-svarande belopp återförs biståndsanslaget under de kommande åren. För 2016 innebär detta att medel föreslås återföras biståndsanslaget utöver regeringens överenskommelse om att högst 30% av biståndsramen ska utgöras av kostnader för flyktingmottagande.
Jag välkomnar Sofia Arkelstens intresse för effektivitet och kvalitet i biståndet. Svenskt bistånd håller mycket hög kvalitet och regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla biståndet ytterligare för att säkerställa effektivitet och måluppfyllelse. Vad gäller tidigarelagda utbetalningar vill jag inledningsvis säga att de av riksdagen beslutade ändamålen med anslagen uppfylls i lika hög grad som vid en normal betalningsprofil.
Den humanitära situationen i världen har förvärrats betydligt den senaste tiden. Över 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen och fler människor än någonsin tidigare söker asyl i Sverige. Det är en allvarlig och exceptionell situation och det är angeläget att Sverige bidrar till att finna lösningar på dessa utmaningar. Förenligt med regeringens ambi-tioner om kvalitet och effektivitet i biståndet kommer förskottet inom biståndsverksamheten att inriktas på organisationer som har medels-behov tidigt på året, bl.a. de humanitära organisationerna CERF, UNHCR och UNWRA. Därutöver bedöms tidigareläggning av delar
av vårt kärnstöd för UNDP som prioriterad. Givet de svåra politiska situationerna i flera av de största programländerna bedöms det angeläget att UNDP:s omfattande arbete med fredsbyggande samt att brygga samman humanitära insatser med återuppbyggnad och mer långsiktigt utvecklingsarbete kan fortgå.
Stockholm den 13 januari 2016
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.