effektiviteten hos CSN
Skriftlig fråga 2001/02:63 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-15
- Anmäld
- 2001-10-23
- Besvarad
- 2001-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 oktober
Fråga 2001/02:63
av Karin Pilsäter (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om effektiviteten hos CSNUnder de senaste åren har rapporterna om bristande effektivitet hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, duggat tätt. Studenter har vittnat om liten tillgänglighet och dålig service. Riksdagens revisorer riktade våren 2001 skarp kritik mot CSN för dess långa handläggningstider. Trots ökade resurser på myndigheten verkar situationen inte ha blivit bättre.
I ett inslag i gårdagens Radio Stockholm berättade en student att han hade tvingats vänta i nästan två månader innan han fick sin ansökan behandlad. Han är tyvärr inte ensam. Tusentals studenter befinner sig i liknande situationer. Ett sätt att skärpa effektiviteten hos CSN vore att införa en skyldighet för myndigheten att betala straffavgifter till studenter som inte får sina studiemedel i tid.
Jag vill med anledning av detta ställa följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:
Vad avser utbildningsministern vidta för åtgärder för att öka effektiviteten hos CSN så att studenterna får sina studiemedel i tid?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:63 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 26 oktober
Svar på fråga 2001/02:63 om effektiviteten hos CSN
Utbildningsminister Thomas Östros
Karin Pilsäter har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka effektiviteten hos CSN så att studenterna får sina studiemedel i tid.
Jag ser mycket allvarligt på de rapporter som nu inkommer om Centrala studiestödsnämnden (CSN). Regeringen har i regleringsbrevet för 2001 bl.a. satt som mål för CSN att myndighetens service till allmänheten ska ökas genom bättre tillgänglighet och att handläggningstiderna ska kortas. Jag konstaterar, liksom Karin Pilsäter, att många studerande har fått vänta länge på beslut om studiestöd. Handläggningstiden har i ett stort antal fall varit betydligt längre än de tre veckor som CSN har som mål för behandling av ett ärende. Det har också i år, liksom tidigare år, varit svårt att komma i kontakt med myndigheten. Det är givetvis inte acceptabelt.
Jag konstaterar dock att Centrala studiestödsnämnden under de senaste åren ställts inför omfattande förändringskrav. Jag syftar, för det första, på Kunskapslyftet som inleddes 1997 och som innebar en ökning av det totala antalet studerande varav en ökad andel vuxenstuderande, för det andra på millennieanpassningen av datasystemen under 1999 samt, för det tredje, på det nya studiestödssystem som trädde i kraft den 1 juli 2001. Myndigheten har också gjort stora ansträngningar för att bemästra de problem förändringarna inneburit.
CSN har tillförts ökade resurser motsvarande ca 245 miljoner kronor sedan 1997. År 2000 tillförde regeringen CSN 100 miljoner kronor. För treårsperioden 2001@2003 görs en satsning om 70 miljoner kronor på ett särskilt kundcenter i Kiruna. Min bedömning är att ytterligare ekonomiska resurstillskott inte är påkallade.
Samtidigt som jag är kritisk till den situation som uppstått denna höst är jag övertygad om att CSN har en förmåga att förändra situationen. Inom CSN:s huvudsakliga verksamhetsgren, beviljning och återbetalning av studiestöd, har myndigheten ett stort kunnande. Man fattar årligen beslut i över en miljon ärenden. Andelen komplexa ärenden har dessutom ökat de senaste åren bl.a. på grund av att andelen vuxenstuderande har ökat.
Verksamheten vid servicecentret i Kiruna som påbörjas i november är ett led i ett långsiktigt arbete för att på olika sätt stödja myndigheten och förbättra dess service till de studerande. Satsningen avser att förbättra telefontillgängligheten och utöka telefontiden till full kontorstid. Samtidigt avlastas handläggare inom CSN så att handläggningstiden kan kortas. Effekten av dessa insatser bör kunna avläsas redan vid årsslutet, men framför allt i samband med ansökningarna till våren 2002.
Det är på den vägen Centrala studiestödsnämnden måste fortsätta för att nå målet om förkortade handläggningstider, dvs. genom att söka nya arbetssätt och nya organisatoriska lösningar på de problem som finns. Naturligtvis förs en löpande dialog med myndigheten om detta. Det ankommer på CSN:s ledning att genomföra de förändringar de uppfattar som riktiga och nödvändiga.
Jag vill understryka att jag kontinuerligt följt och även framdeles avser att följa utvecklingen av CSN:s service till de studerande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.