Till innehåll på sidan

Effektiviserade vårdkedjor för utskrivningsklara patienter

Skriftlig fråga 2015/16:1047 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-03-31
Överlämnad
2016-03-31
Anmäld
2016-04-05
Svarsdatum
2016-04-13
Sista svarsdatum
2016-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Vårdens effektivitet är en viktig del för att kunna åstadkomma hälso- och sjukvård av hög kvalitet och effektivitet i rätt tid till alla patienter. Då är det viktig att utskrivningsklara patienter ska vårdas på rimlig vårdnivå, i till exempel hemmet eller i andra vårdformer, i stället för att fortsätta vara inskrivna och uppta vårdplats på sjukhus som bättre kan komma andra till del.

Det är i dag en välkänd utmaning att utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhus. Ett mått som används för att mäta och följa upp denna utveckling handlar om det antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som är utskrivningsklara per 1 000 invånare, bland personer 65 år eller äldre. Detta mått kan sägas beskriva hur väl den samlade vårdkedjan fungerar.

Därtill visar antalet utskrivningsklara patienter som kvarstår i sjukhusvård hur effektivt eller ineffektivt vården fungerar. Enligt Socialstyrelsen var det mellan oktober 2014 och september 2015 ca 212 000 utskrivningsklara vårddygn som användes på ett ineffektivt sätt. På landstingsnivå varierar det under första halvåret 2015 mellan 55 utskrivningsklara dagar per 1 000 invånare i Västernorrland till 207 utskrivningsklara dagar i Örebro.

Det ger att under det första halvåret 2015 låg utskrivningsklara patienter kvar på sjukhuset i sammanlagt 580 år. Det motsvarar drygt 20 000 dagar fler än halvåret dessförinnan. Denna onödiga vård för patienter som ska få annat stöd motsvarar en kostnad på omkring en halv miljard kronor.

Därför är det viktigt att regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström presenterar reformer som effektiviserar vård och tydligare möjliggör för smidigare och mer kvalitetssäkra vårdkedjor. Hittills är den reformlistan tom.

Detta är emellertid inte en fråga om enbart resurser och effektivitet, utan framför allt om patientsäkerhet och kvalitet. Många sköra äldre med kroniska sjukdomar blir kvar på sjukhus längre än nödvändigt och löper ökad risk att drabbas av undvikbara vårdskador såsom infektioner, trycksår och sämre rehabilitering.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följa fråga till statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka konkreta åtgärder på nationell nivå avser statsrådet att vidta för att effektivisera vården med patientfokus, säkra patientsäkerheten, se till att fler utskrivningsklara patienter får vård på rätt vårdnivå och att fler vårdplatser på sjukhus används mer effektivt?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1047 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/02433/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1047 av Cecilia Widegren (M) Effektiviserade vårdkedjor för utskrivningsklara patienter

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder på nationell nivå som jag avser att vidta för att effektivisera vården med patientfokus, säkra patientsäkerheten, se till att fler utskrivningsklara patienter får vård på rätt vårdnivå och att fler vårdplatser på sjukhus används mer effektivt.

Det är viktigt att hälso- och sjukvården präglas av ett patientcentrerat förhållningssätt, och att vårdens organisation och infrastruktur främjar en patientcentrerad vård. En förutsättning för en hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. En patientcentrerad vård innebär också att vårdinsatserna är samordnade mellan olika delar av vården samt mellan landsting och kommuner.

En mer patientcentrerad och samordnad vård är bl.a. angelägen för personer som ofta kommer i kontakt med olika delar av hälso- och sjukvården samt angränsade verksamheter. För närvarande stödjer flera av regeringens satsningar utvecklingen mot en mer patientcentrerad och samordnad vård. Det handlar t.ex. om satsningen på att förbättra vården för dem med kroniska sjukdomar, satsningen på att korta väntetiderna i cancervården och satsningen på personer med psykisk ohälsa.

Att patienter får vård på rätt vårdnivå är av central betydelse för en effektiv hälso- och sjukvård. År 2015 överlämnade Utredningen om betalningsansvarslagen betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) till regeringen. Utredningens förslag syftar till att minska ledtider och förbättra samordning av landstingens och kommunernas insatser efter slutenvård. I betänkandet föreslås en ny lag som syftar till att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska helt enkelt inte vara på sjukhus när de inte behöver det. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen arbetar också med att ta om hand förslagen från flera andra utredningar som den tidigare regeringen tillsatte. Det handlar bl.a. om den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården som lämnade sitt slutbetänkande i januari 2016 (SOU 2016:2) och utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2015:98). Om vi tillsammans med sjukvårdshuvudmännen ska kunna bidra till en mer effektiv organisering av framtidens hälso- och sjukvård måste nya arbetssätt och strukturer utvecklas.

En förutsättning för att vården ska bli mer effektiv och patientsäker är att vi hanterar de bakomliggande orsakerna till utmaningarna i vården, som t.ex. IT-lösningar och kompetensförsörjningen. Bristen på personal och ineffektivt utnyttjande av medarbetares tid leder till att vårdens kapacitet minskar. En av regeringens satsningar, den s.k. professionsmiljarden, syftar till att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sin kompetensförsörjning. Regeringen har dessutom för cirka en månad sedan slutit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025. Avsikten är att visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar insatser som kan bidra till att uppnå visionen.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen avser föreslå att kommunsektorn tillförs ett permanent tillskott på 10 miljarder kronor. Detta kommer att förstärka huvudmännens förmåga att ge den aktuella gruppen nödvändig vård och omsorg.

Stockholm den 13 april 2016

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.