effektivare styrning av sjukvården
Skriftlig fråga 2004/05:1658 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-19
- Inlämnad
- 2005-05-19
- Besvarad
- 2005-05-25
- Svar anmält
- 2005-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 maj
Fråga 2004/05:1658
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Ylva Johansson om effektivare styrning av sjukvårdenDet finns i riksdagen en enighet om att vården i Sverige ska vara demokratiskt styrd, solidariskt finansierad och ges efter behov. Den politiska uppgiften och det politiska ansvaret handlar om att stifta lagar, göra beställningar, det vill säga i avtalsform uttrycka krav på kvalitet, kvantitet och ekonomisk ersättning, följa upp och kontrollera och utkräva ansvar. Beslut inom ramen för detta fattas av professionen.
Om politiskt ansvariga klarar att ta detta ansvar kommer också den politiska diskussionen att handla om innehållet i avtalen i stället för om vem som producerar.
Politiken är sålunda frågor om innehåll i kraven på den som producerar och inte vem som producerar. När regeringen emellertid fokuserar på det sistnämnda måste detta tolkas som ett underkännande av politikens förmåga att styra.
Min fråga:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att skapa en effektivare styrning av vården som handlar om att säkra vårdkvaliteten, inte om att bestämma vem som är vårdgivare?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1658 besvarad av Ylva Johansson
den 25 maj
Svar på fråga 2004/05:1658 om effektivare styrning av sjukvården
Statsrådet Ylva Johansson
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skapa en effektivare styrning av vården som handlar om att säkra vårdkvaliteten, inte om att bestämma vem som är vårdgivare.
Det system vi har med en decentraliserad politisk och ekonomisk ansvarsfördelning är en modell som visat sig fungera bra för svenska förhållanden. Landstingen har genom den lagstadgade rätten till självbestämmande de instrument som de behöver för att kunna organisera och driva hälso- och sjukvård på ett effektivt och säkert sätt.
Samtidigt finns myndigheter, till exempel Socialstyrelsen, vars uppgift är att genom uppföljning, utvärdering och tillsyn säkerställa att hälso- och sjukvården bedrivs på ett säkert sätt och håller en hög kvalitet över hela landet.
Sveriges Kommuner och Landsting presenterade nyligen rapporten Svensk sjukvård i internationell belysning. I rapporten görs en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat i 24 länder. Underlaget till studien har hämtats från Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) vilka år 2001 initierade ett projekt (OECD Health Project) som syftar till att utveckla modeller för att mäta och analysera hur medlemsländernas hälso- och sjukvårdssystem presterar.
Jämförelserna visar att svensk sjukvård presterar mycket väl jämfört med vården i andra länder. Det gäller såväl tillgång till vård som kvalitet, resultat och effekter. Att de goda resultaten uppnås med endast genomsnittliga kostnader betyder att den samlade effektiviteten i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är god.
Jag vill också framhålla att det för närvarande finns en parlamentarisk kommitté (Ansvarskommittén) med uppgift att undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena. Denna kommitté utvärderar bland annat just uppgiftsfördelning och styrning av hälso- och sjukvården. Kommittén kommer att redovisa resultaten av detta arbete senast den 28 februari 2007.
Jag välkomnar en mångfald av vårdgivare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. När det gäller driften av offentligt finansierade sjukhus anser jag emellertid att två enkla regler kan uppställas. Avtalet mellan ett landsting och en entreprenör ska dels innehålla villkor om att entreprenören inte får ta emot patienter vars vård finansieras med privata medel, dels ska det finnas villkor om att eventuellt överskott i verksamheten inte ska kunna omvandlas till utdelningsbar vinst till ägarna. Vidare ska universitetssjukhusen även fortsättningsvis vara kvar i offentlig drift.
De föreslagna reglerna handlar inte om att privata vårdgivare skulle utföra hälso- och sjukvård som i sig är av sämre kvalitet. Däremot anser jag att de föreslagna reglerna minskar riskerna för att ett uttalat vinstutdelningssyfte inom hälso- och sjukvården skulle kunna konkurrera med de medicinska och sociala mål som är den offentliga sjukvårdens huvuduppgift.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.