effektivare rättsväsende
Skriftlig fråga 2000/01:951 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-20
- Anmäld
- 2001-03-27
- Besvarad
- 2001-03-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:951
av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Thomas Bodström om effektivare rättsväsendeJustitieministern har uttalat ambitionen att effektivisera rättsväsendet, snabba upp rättsprocessen och öka antalet uppklarade brott. Det är mycket vällovligt och runtom i landet har uttalandena fött en mängd idéer bland dem som är direkt involverade i rättsapparaten. När jag nyligen besökte polisen i Åstorp väckte de ett förslag till effektivisering som jag tycker verkar intressant.
Det går ut på att genomföra en lagförändring som gäller enkla brott med endast böter i straffskalan. Förslaget innebär att polisen genast skulle kunna skriva ut en böteslapp till den som exempelvis grips för snatteri och erkänner. Ett sådant system skulle inte belasta åklagare och domstolar i onödan och därmed ge dem ökat utrymme för att ta itu med allvarligare brott.
Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att förenkla handläggning av enkla brott där brottslingen omedelbart erkänner?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:951 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:951 om effektivare rättsväsende
Justitieminister Thomas Bodström
Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förenkla handläggningen av enkla brott med endast böter i straffskalan där brottslingen omedelbart erkänner.
Som jag tidigare uttalat vid flera tillfällen är det angeläget att undersöka vilka möjligheter det finns att ytterligare effektivisera rättsväsendet i olika avseenden. Den utveckling som under senare år ägt rum inom rättsväsendet syftar till en effektivare och snabbare hantering av ärenden med bibehållen rättssäkerhet. Ett ärende ska inte handläggas på en högre nivå än som är nödvändigt. På så vis kan rättsväsendets resurser tas till vara på ett bättre sätt. Effektiv användning av resurserna för brottsbekämpningen förutsätter bl.a. att handläggningsformerna förenklas i olika avseenden. Ett viktigt inslag i reformarbetet inom rättsväsendet har varit att i fråga om mindre brott minska belastningen på domstolarna och även på åklagarna. Frågan om att förenkla utredningen och lagföringen av brott övervägs för närvarande av en utredning som tillsattes i december förra året. Utredningen har namnet Beredningen för rättsväsendets utveckling.
Redan i dag har vi ordningsbotsinstitutet som syftar till en effektiv och snabb handläggning av enkla brott. Föreläggande av ordningsbot utfärdas av polisen. Det kan utfärdas beträffande brott för vilket inte är stadgat annat än penningböter och förutsätter att den misstänkte erkänner gärningen. Föreläggandet utfärdas normalt direkt i samband med händelsen i den misstänktes närvaro. Ett exempel på brott där ordningsbot tillämpas i hög utsträckning är trafikförseelser av olika slag. Över hälften av alla lagföringar sker genom ordningsbot.
Som exempel på brott där handläggningen skulle kunna förenklas nämner Maud Ekendahl snatterier. Rikspolisstyrelsen har i en framställan till regeringen 1999 föreslagit att tillämpningsområdet för ordningsbotsinstitutet ska utvidgas till att avse alla brott på vilka penningböter kan följa, dvs. även brott för vilka dagsböter ingår i straffskalan men där det skulle bli fråga om penningböter i det enskilda fallet. Den brottslighet som Rikspolisstyrelsen främst har i åtanke med sitt förslag är just vissa mindre allvarliga fall av snatteri där påföljden regelmässigt bestäms till penningböter. Att utvidga tillämpningsområdet för ordningsbotsinstitutet till fall där brottet är så pass allvarligt att det skulle bli fråga om dagsböter är emellertid knappast aktuellt. Ordningsbotsinstitutet bygger på att bötesbeloppet kan bestämmas efter fastlagda tariffer, vilket inte är möjligt med dagsböter som är beroende av den enskildes inkomstförhållanden.
På Justitiedepartementet pågår nu ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning med uppgift att bl.a. överväga frågor kring snatteribrott. Utredningen ska bl.a. undersöka behovet och möjligheterna att med bibehållen rättssäkerhet förenkla utredningen och lagföringen av sådana brott. En sådan analys innefattar komplicerade frågor, bl.a. kommer olika processrättsliga bestämmelser att behöva ses över. Avsikten är att en utredare ska kunna tillsättas före sommaren.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.