Effektivare ersättning till brottsoffer

Skriftlig fråga 2008/09:182 av Rothenberg, Hans (m)

den 29 oktober

Fråga

2008/09:182 Effektivare ersättning till brottsoffer

av Hans Rothenberg (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

När brottsoffer inte får ut sina skadestånd är tanken att samhället går in och agerar. Dock är det inte helt oproblematiskt då Domstolsverket inte kan ta fram statistik på hur många offer som i domstol ges rätt till skadestånd. Brottsförebyggande rådet för inte statistik på skadestånd då det inte klassas som straff och kronofogden kan inte se hur många brottsoffer som begär indrivningshjälp, utan endast skulder och de skyldiga. Vidare är försäkringsbolagens siffror ofta svåra att jämföra med varandra och Brottsoffermyndigheten kan bara se dem som orkat gå hela vägen dit.

Om förövaren inte har några pengar krävs det att offret själv via kronofogden kräver in sitt skadestånd. Under tiden vilar skulderna hos kronofogden och offret har bara att vänta. Då det till slut visar sig att gärningsmannen ej kan betala eller klara av avbetalningstiden kan offret gå vidare till nästa instans, vilket oftast är ett försäkringsbolag. Dessa brukar vanligtvis utgå från system med egen praxis eller schablonberäkningar och då är det de fysiska skadorna som ersätts. För andra typer av skador hänvisar man till Brottsoffermyndigheten.

Det är naturligt att brottsoffer inte själva direkt tar kontakt med den dömde, utan i stället vänder sig direkt till kronofogden, detta trots att det finns många dömda som vill gå vidare och sona sina brott. Hela denna kedja från det att gärningsmannen blivit dömd till dess att offret får ut sitt skadestånd kantas av många instanser som sinsemellan inte alltid samverkar med naturlighet.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att effektivisera hanteringen av ersättningar till brottsoffer?