Effekterna av långtidscovid
Skriftlig fråga 2020/21:2875 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-17
- Överlämnad
- 2021-05-17
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-26
- Besvarad
- 2021-05-26
- Sista svarsdatum
- 2021-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den 15 maj visade TV4 ett inslag på Nyhetsmorgon om personer med långtidscovid där läkaren Cecilia, som själv drabbats, berättar om symtom, remiss och vikten av medicinsk utredning och diagnos för POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom).
Cecilia berättar att hon inte nog kan beskriva hur viktigt det är att få bli ordentligt utredd medicinskt och vikten av att testas för POTS.
Överläkare Judith Bruchfeld som är infektionsspecialist på Karolinska universitetssjukhuset medverkar också i inslaget. Judith, som varit med och dragit igång mottagningen för långtidssjuka covidpatienter på Karolinska, berättar om kriterier som satts upp för att bli aktuell för den vården.
Bland annat beskrivs att det kräver nedsatt arbetsförmågan med 50 procent eller mer.
Ekot har gjort en rundringning som visar att minst 16 000 är drabbade av långtidscovid. Judith Brunchfeld berättar i inlägget att den siffran nog är en minimisiffra då diagnoskodningen kom igång först under hösten och inte används fullt ut.
10 procent av dem som insjuknar i covid-19 får symtom som varar i tre månader eller längre och tillhör gruppen långtidscovid. Antalet är uppe i 100 000 personer. De drabbas hårt och deras arbetsförmåga påverkas markant. I exemplet som fanns med i TV4 kan Cecilia inte gå längre sträckor utan behöver en rullstol.
Många har nu varit sjuka i över 365 dagar eller närmar sig ett år. Medicinsk prognos är krav. De här personerna har hamnat i ett limbo under en pandemi då de ska passa in i ett system där en pandemi och deras sjukdomsförlopp inte är inbyggda.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts för att de personer som har drabbats av långtidscovid ska få hjälp av det svenska trygghetssystemet utifrån att det råder en pandemi?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2875 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:2875 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Effekterna av långtidscovid
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka initiativ som jag är beredd att ta för att de personer som har drabbats av långtidscovid ska få hjälp av det svenska trygghetssystemet utifrån att det råder en pandemi.
Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ställs inför svåra avgöranden när det gäller diagnoser där kunskapen om diagnosen är bristfällig. Detta gäller t.ex. diagnosen postcovid, även kallad för långtidscovid. Vården kan ha svårt att tillhandahålla Försäkringskassan sådana uppgifter som Försäkringskassan får i sjukfall i vilka diagnoserna är välkända. Det kan därför vara en utmaning för Försäkringskassan att ta ställning till rätten till sjukpenning när forskningsbaserad kunskap om diagnosen och dess konsekvenser för den sjukskrivna individen är bristfällig.
Ett stort antal insatser har vidtagits i syfte att öka kunskaperna om diagnostiken och diagnosen postcovid och att säkerställa att personer med diagnosen postcovid som saknar arbetsförmåga får sjukpenning. Nedan redovisas några av dessa.
Socialstyrelsen har under våren uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet med vägledning för bedömning av arbetsförmåga vid covid-19 och postcovid. I dagsläget innehåller beslutsstöden information om symtom, prognos, funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar, information om rehabilitering och försäkringsmedicinsk information. Uppgifterna i beslutsstödet är viktiga för att hälso-och sjukvården ska få vägledning om sjukskrivning vid postcovid. Uppgifterna i beslutsstödet är även viktiga för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning av rätten till sjukpenning. För närvarande arbetar Socialstyrelsen med att uppdatera beslutsstödet med vägledning för sjukskrivning för de båda diagnoserna.
Försäkringskassan och Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen identifierat brister i sjukförsäkringens handläggning vad gäller symptombaserade diagnoser. Försäkringskassan har därefter vidtagit ett antal åtgärder för att rätta till de identifierade bristerna. Regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsuppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen att säkerställa att dessa åtgärder får genomslag i handläggningen av bland annat diagnoserna ME och postcovid.
Covid-19-pandemin har synliggjort behovet av en mer flexibel rehabilitering-skedja i sjukförsäkringen. Den 15 mars i år trädde nya bestämmelser i kraft om bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Med lagändringen ges den som är sjukskriven större möjligheter att avsluta pågående vård och rehabilitering för att kunna återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren.
Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, som lämnade förslaget som nu genomförts, har även lämnat andra förslag för att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Regeringen arbetar med de övriga förslagen från utredningen.
För att skapa bättre förutsättningar för vården att hantera personer med postcovid fick Socialstyrelsen den 4 februari i år i uppdrag att löpande utveckla ett stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av patienter med post-covid. Socialstyrelsen ska ta fram ett stöd för utveckling av relevanta verksamheter, processer och vårdkedjor. Det handlar bland annat om att beskriva insatser som kan bli aktuella utifrån symptom som personerna upplever. Stödet ska kunna användas av personer som är verksamma inom olika nivåer i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har sedan dess publicerat tre kunskapsstöd inom ramen för uppdraget, där det senaste publicerades 17 maj.
Det kan också nämnas att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) presenterade den 1 december sitt uppdrag där de gjort en systematisk översikt avseende patienter som har långvariga symptom av covid-19 och fick 4 mars ett nytt uppdrag om att löpande utvärdera och sprida kunskap om det vetenskapliga stödet avseende långvariga effekter av sjukdomen covid-19.
Regeringen fortsätter att noga följa frågan om postcovid och kommer att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 26 maj 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.