Effekter av stöd till detaljplanearbete
Skriftlig fråga 2023/24:351 av Markus Kallifatides (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-06
- Överlämnad
- 2023-12-06
- Anmäld
- 2023-12-07
- Svarsdatum
- 2023-12-13
- Besvarad
- 2023-12-13
- Sista svarsdatum
- 2023-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I budgetpropositionen (prop. 2023/24:1, utgiftsområde 18) gör regeringen bedömningen att tidigare vidtagna åtgärder har bidragit till målet om en väl fungerande bostadsmarknad men att målet inte är uppfyllt. Regeringen konstaterar att det behövs fler bostäder, särskilt i vissa delar av landet och framför allt för hushåll som har svårt att få en bostad (sidan 24).
Regeringen hänvisar vidare till Boverkets uppskattning av det sammanlagda behovet av nya bostäder till och med 2030 till 536 000, det vill säga cirka 67 000 bostäder årligen, relativt jämnt fördelat över perioden. Regeringen konstaterar att det under ett par års tid har byggts i en takt som svarat mot den framtida förväntade befolkningsökningen och för att kompensera för det latenta underskottet av bostäder.
Men då Boverkets beräkning utgår från antalet färdigställda bostäder återspeglas inte det rådande konjunkturläget med en kraftig nedgång i antalet påbörjade bostäder i årets prognos (sidan 19).
Givet denna bristande måluppfyllelse och det stora behovet av nyproduktion av bostäder under åren framåt aviserar regeringen ett antal åtgärder. En av dessa är att stimulera kommuner att anta eller ändra detaljplaner som möjliggör omvandlingar av lokaler till bostäder. I detta syfte ökas anslaget med 20 000 000 kronor 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 25 000 000 kronor per år 2025–2026.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Har statsrådet tagit initiativ till en beräkning av hur många nytillkomna bostäder denna åtgärd kommer att resultera i 2024-2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för resultatet?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:351 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på frågorna 2023/24:350 Effekter av åtgärd för småhusbyggande, 2023/24:351 Effekter av stöd till detaljplanearbete, 2023/24:352, Effekter av tillfälligt höjt rotavdrag, 2023/24:353 Effekter av kreditgarantier till nyproduktion av bostäder och 2023/24:354 Effekter av avvecklat stöd för samhällsbyggnadsprojekt i norr samtliga av Markus Kallifatides (S)
Markus Kallifatides har ställt fem riksdagsfrågor till mig. Han har frågat om jag har tagit initiativ till en beräkning av hur många nytillkomna bostäder åtgärderna för småhusbyggande, stöd till detaljplanearbete, tillfälligt höjt rotavdrag samt kreditgarantier till nyproduktion av bostäder kommer att resultera i 2024–2026, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Han har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en beräkning av hur många nybyggda bostäder som kommer att utebli som ett resultat av avvecklingen av stöd för samhällsbyggnadsprojekt i norr 2024–2026, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.
Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Vad gäller antal bostäder som förväntas tillkomma under de ovannämnda åren genom att stimulera kommuner att anta detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar av lokaler till bostäder, beror detta på den närmare utformningen av stimulanserna som regeringen ännu inte har fattat beslut om. Regeringens avsikt är att dessa ska regleras genom en stödförordning. I arbetet med att ta fram förordningen har uppskattningar och beräkningar gjorts avseende möjliga antal planlagda småhus respektive omfattningen av konverterad lokalarea till boarea som stöd kan komma att ges för. Detta kan regeringen redogöra närmare för när förordningen har beslutats, vilket förväntas ske inom kort.
Regeringen bedömer vidare att den tillfälliga höjningen av rotavdraget kommer att öka efterfrågan på rotarbeten och främja sysselsättningen i bygg- och bostadssektorn. Huvudsyftet med åtgärden är alltså att främja sysselsättningen i bygg- och bostadssektorn, varför det inte aktualiserats att göra någon beräkning av antal nytillkomna bostäder.
Syftet med den nämnda statliga kreditgarantin är just att främja att det byggs fler bostäder genom att underlätta finansiering för byggherrar. Under 2022 beviljades det nya garantier till drygt 2 300 lägenheter, varav de flesta avsåg garantier under byggtiden. Boverket konstaterar i sin årsredovisning att det är ett rimligt antagande att en del av de byggprojekt som garanterats inte hade kunnat genomföras utan att kreditgivaren tecknat en kreditgaranti. Enligt Boverkets prognos kommer behovet av bostäder att öka avsevärt under det kommande decenniet och fler bostadsprojekt behöver realiseras för att nå målen. Boverket menar att många bostadsbyggen strandar vid finansieringen. Boverket bedömer att kreditgarantin i detta läge kan göra skillnad genom att både fungera som en försäkring mot kreditförluster för kreditgivaren, samtidigt som den kan gynna låntagaren genom att minska behov av egen kapitalinsats. Regeringen har dock inga beräkningar att redovisa på exakt hur många nya bostäder som det kan röra sig om under de kommande åren.
Stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län, som initierades av förra regeringen och som nu avvecklas fick användas för kostnader för att planera och genomföra samhällsbyggnadsprojekt som skapar långsiktigt hållbara, attraktiva och inkluderande livsmiljöer med stora krav på omsorgsfull gestaltning av den fysiska miljön. Det stödet syftade inte primärt till att tillskapa bostäder, varför någon beräkning av antalet uteblivna bostäder inte har aktualiserats.
Stockholm den 13 december 2023
Andreas Carlson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.