Effekter av kriget mot terrorismen

Skriftlig fråga 2006/07:1494 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2007-07-20
Besvarad
2007-08-13
Anmäld
2007-08-16
Svar anmält
2007-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juli

Fråga

2006/07:1494 Effekter av kriget mot terrorismen

av Carina Hägg (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Dick Marty, utredare åt Europarådet har lagt fram två rapporter och Claudio Favas från EU-parlamentet ytterligare en om illegal verksamhet i Europa. Kriget mot terrorism har fått negativa konsekvenser för oss européer. Men vi vet att kränkningar och tortyr har lagts ut på entreprenad och förekommer även i andra världsdelar. Förbudet mot tortyr har kommit att luckras upp och folkrätten undergrävs. Svenskar som reser utomlands kan drabbas av ”kriget mot terrorismen”. Hemliga bortföranden, fängelser och spökfångar tillhör det som avslöjats av människorättsorganisationer. Vilka initiativ tar regeringen för att arbetet i enlighet med Europarådets och EU:s rapporter ska utvidgas till att omfatta länder även utanför Europa?

Vilka åtgärder har utrikesminister Carl Bildt vidtagit för att klarlägga och agera mot renditions – överlämnanden – och illegal verksamhet till följd av kriget mot terrorismen utanför Europa?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1494 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 13 augusti

Svar på fråga

2006/07:1494 Effekter av kriget mot terrorismen

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig vilka initiativ regeringen tar för att arbetet i enlighet med Europarådets och EU:s rapporter om anklagelser om övergrepp i kampen mot terrorismen ska utvidgas till att omfatta länder även utanför Europa, samt vilka åtgärder jag vidtagit för att klarlägga och agera mot så kallade renditions (överlämnanden) och illegal verksamhet till följd av ”kriget mot terrorismen” utanför Europa.

Kampen mot terrorismen måste föras med full respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Att så sker är ett ansvar för alla länder. Det är bra att det inom Europarådet och EU vidtagits åtgärder för att utreda anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat i samband med så kallade renditions, som riktats mot europeiska stater. Men arbetet för att säkra respekten för de mänskliga rättigheterna måste också föras på det globala planet, främst genom FN. En viktig del av den globala strategi mot terrorism som antogs av FN i september 2006 handlar om de åtgärder som bör vidtas för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras i kampen mot terrorismen. Stöd uttrycks för det arbete som görs i FN:s råd för mänskliga rättigheter samt av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och den särskilde rapportör som utsetts av FN för att bevaka frågor om respekten för mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen. Hur stater efterlever sina åtaganden övervakas av ett antal granskningsorgan som upprättats enligt de centrala konventionerna om de mänskliga rättigheterna, bland annat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention mot tortyr. Dessa organ spelar en central roll i att klarlägga brott mot de mänskliga rättigheterna. De har regeringens fulla stöd.

När det begås övergrepp, genom tortyr eller annan grym och omänsklig behandling, genom olagliga frihetsberövanden, genom att personer nekas grundläggande rättssäkerhetsgarantier eller på annat sätt, är detta oacceptabelt, vare sig det sker i Europa eller på annat håll. Sverige kommer att fortsätta att delta aktivt i ansträngningarna i Europa och globalt för att se till att folkrätten och de mänskliga rättigheterna respekteras i kampen mot terrorismen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.