Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

effekten av satsningarna på rättsväsendet

Skriftlig fråga 2003/04:1446 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-12
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juli

Fråga 2003/04:1446

 av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om effekten av satsningarna på rättsväsendet

Justitieministern brukar reflexmässigt värja sig från varje form av kritik av regeringens rättstrygghets- och kriminalpolitik med att ingen regering tidigare satsat så mycket på rättsväsendet. Att antalet vålds- och misshandelsbrott sammantaget fortsätter att öka reellt såväl som genom en ökad anmälningsbenägenhet är givetvis oacceptabelt. Narkotika- och bostadsinbrotten ökar i likhet med olika former av sofistikerad ekonomisk brottslighet mot vilken samhällets rättsvärn sviktar. Facit hittills av de ökade satsningarna är knappast övertygande: färre domstolar, högre målbalanser, lägre uppklaringsprocent, högre avskrivningsfrekvens på grund av bristande utredningskapacitet eller bevisning, helt eller delvis sommarstängda polisstationer och så vidare. Nettotillskottet av nyutexaminerade poliser håller sånär jämna steg med pensionsavgångarna. Privata detektiv- och säkerhetsföretag liksom lokala trygghetsvärn får eller tar sig i stigande grad an uppgifter som spaning efter och gripande av misstänkta eller kriminella element allteftersom polisens resurser och kompetens tryter eller inte räcker till.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att få ut större rättsvårdande effekt av de, åtminstone enligt honom själv rekordstora, satsade skattemedlen på landets rättsväsende?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1446 besvarad av Thomas Bodström

den 12 augusti

Svar på fråga 2003/04:1446 om effekten av satsningarna på rättsväsendet

Justitieminister Thomas Bodström

Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få ut större rättsvårdande effekt av de skattemedel som satsats på landets rättsväsende.

Inledningsvis vill jag understryka hur viktigt det är med ett fungerande rättsväsende i ett demokratiskt samhälle. Ett effektivt rättsväsende är en förutsättning för att hela samhällsstrukturen ska fungera och för att människor ska känna sig trygga och ha förtroende för samhällsfunktionerna. För att kunna fullgöra sina uppgifter måste rättsväsendet reformeras i takt med samhällsutvecklingen. Regeringen fortsätter därför att satsa på rättsväsendet och driver på förändringsarbetet.

Regeringen satsar stort och brett. Under 2004 satsar regeringen 1,3 miljarder ytterligare på rättsväsendet. Det innebär att rättsväsendets totala anslag för 2004 uppgår till 26,6 miljarder kronor. Satsningen är viktig men naturligtvis krävs också andra åtgärder.

Regeringen tillsatte därför i december 2000 Beredningen för rättsväsendets utveckling som undersöker möjligheten att bland annat öka effektiviteten i rättsväsendets arbete. Beredningen har hittills lämnat sex betänkanden varav vissa redan har lett till ny eller förändrad lagstiftning. I raden av övriga åtgärder kan nämnas att Rikspolisstyrelsen genomför en översyn av sin resultatredovisning och skapar ett bättre resursutnyttjande genom förändringar som samlats under benämningen En nationell polis.

Inom åklagarorganisationen pågår ett reformarbete. Riksåklagaren har överlämnat en rapport till regeringen med förslag till en förändrad åklagarorganisation, en organisation som i än högre grad svarar mot behoven av en hög och effektiv lagföring. För att genomföra organisationsförändringen avser regeringen att i höst till riksdagen överlämna en proposition. Regeringen bedriver sedan några år ett omfattande arbete med att reformera domstolsväsendet. Det övergripande syftet är att säkerställa att mål och ärenden ska avgöras med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet. Reformarbetet bedrivs genom samordnade satsningar inom områdena förändringar av domstolarnas yttre och inre organisation, renodling av verksamheten och förbättringar av det processuella regelverket.

Inom kriminalvården pågår ett omfattande effektiviseringsarbete med syfte att skapa en bättre, effektivare och säkrare kriminalvård. På regeringens initiativ har också en plan tagits fram för hur kriminalvården, främst genom färre och större enheter och mer flexibel användning av platser, ska öka kapaciteten och förmågan att hantera förändringar i beläggningen på anstalter och häkten.

En fråga som berör alla delar av rättsväsendet är det arbete som pågår med att förbättra stödet till brottsoffer, bland annat genom utbildning och bättre samarbete i rättskedjan.

Det är en självklar uppgift för mig som justitieminister att driva på så att de satsningar regeringen gjort på rättsväsendet leder till en varaktig förbättring av verksamheten. Jag är övertygad om att de initiativ jag beskrivit ovan kommer att bidra till att ytterligare effektivisera rättsväsendet och dess myndigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.