Effektbrist i Skåne som hämmar tillväxten
Skriftlig fråga 2018/19:74 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-30
- Överlämnad
- 2019-01-31
- Anmäld
- 2019-02-01
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Besvarad
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Skånska kommunrepresentanter, regionföreträdare och lokala elleverantörer har haft möte i Skåne med anledning av risken för effektbrist i Skåne. Omställning och utbyggnad av vårt samhälle med en allt större åtgång av el ställer krav på att stabilitet och kvalitet i elnäten går i takt med utvecklingen.
När tågnätet byggs ut hänger inte elkraften med. Det finns ett brådskande behov av 12 megawatt i takt med att fler elbussar och elbilar kommer att sättas i trafik.
I Malmö, Landskrona, Trelleborg och Ystad pågår en elektrifiering med ett krav på runt 6 megawatt. Färjorna Helsingborg–Helsingör behöver 10 megawatt – lika mycket som ett Rydebäck med ca 5 000 invånare.
Lunds nya spårvagnar kommer att behöva en effektökning på 5 megawatt, Max IV 18 megawatt och ESS 40 megawatt, för att nämna några ytterligare exempel.
Kapacitetsbrist innebär påverkan på transporter, jobb och befintliga företag såväl som på nyetableringar, med utebliven tillväxt som följd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att effektbristen inte ska bli ett faktum?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:74 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
M2019/00220/
Ee
M2019/00224/
Ee
Miljö- och energidepartementet
Energi- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:74 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Effektbrist i Skåne som hämmar tillväxten och fråga 2018/19:90 av Lars Püss (M) Hallands framtida energiförsörjning
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att effektbristen inte ska bli ett faktum. Dessutom har Lars Püss frågat mig hur jag och regeringen kommer säkerställa att hallänningarnas behov av el, såväl när det gäller tillgången till fossilfri elproduktion som till överföringskapacitet, kommer att garanteras i dag och i framtiden.
Låt mig börja med att säga att jag håller med frågeställarna om att detta är viktiga frågor för Sverige. Vi behöver säkerställa att Sverige även i framtiden har tillgång till elektricitet till konkurrenskraftiga priser med hög försörjningstrygghet samtidigt som vi i enlighet med Energiöverenskommelsen ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.
Jag håller också med frågeställarna om att det tar alltför lång tid att få till stånd förstärkningar i elnätet. Jag tror att det finns potential för förbättring på det här området. Den förra regeringen har initierat Nätkoncessionsutredningen som ska ta fram förslag på en effektivare koncessionshantering. Jag ser fram emot att läsa utredningens betänkande i juni 2019.
När det gäller själva utbyggnaden av stamnätet så har Svenska kraftnät aviserat stora investeringar i både nya och befintliga anläggningar. Det arbetet har redan påbörjats och flera pågående projekt syftar just till att öka kapaciteten i de södra delarna av Sverige.
Lars Püss hade även en fråga om produktionen räcker till att möta hallänningarnas behov av el med hänvisning till Svenska kraftnäts rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden. Rapporten visade att Sverige vid timmen med högst förbrukning, särskilt under väldigt kalla vintrar, behöver importera el. Detta betyder inte att Sverige står utan kraft men vi behöver självklart analysera detta närmare.
Stockholm den 6 februari 2019
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.