Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ECHELON

Skriftlig fråga 1999/2000:347 av Åström, Alice (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-09
Anmäld
1999-12-14
Besvarad
2000-01-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 december

Fråga 1999/2000:347

 av Alice Åström (v) till justitieminister Laila Freivalds om ECHELON

Sverige har en väl utvecklad lagreglering till skydd för den personliga integriteten när det gäller användning av spaningsmetoder som telefonavlyssning, brevcensur, hemlig kameraövervakning m.m. Den gällande regleringen håller emellertid på att bli frånsprungen av den tekniska utvecklingen. I en rapport till Europaparlamentet (PE 166 499/Int.ST) påpekas att all e-post, alla telefonsamtal och faxmeddelanden i Europa rutinmässigt avlyssnas av National Security Agency i USA varvid all väsentlig information förs över från Europa via satellit till Fort Meade i Maryland. Forskaren N. Hager har fått fram den mest heltäckande beskrivningen av det globala övervakningssystemet ECHELON. Det är i första hand skapat för icke-militära avlyssningsändamål. Det är regeringar, organisationer och företag i snart sagt alla länder som övervakas. Fyra länder har tillgång till systemet förutom USA. Systemet bygger på att vissa Intelsatelliter genom att lokalisera nyckelord hittar den intressanta informationen som vidarebefordras till den stat som efterfrågar den. Högt placerade tjänstemän i systemet har för tidningen Observer avslöjat att allvarligt missbruk förekommer. Flera ideella organisationer bl.a. Christian Aid och Amnesty International har varit föremål för avlyssning som vidarebefordrats. EU-länderna har 1995 i ett hemligt memorandum kommit överens om hanteringen av den moderna avlyssningsteknologin (ENFOPOL 112 10037/95 25.10 95). Mot bakgrund av denna utveckling som äger rum helt utan parlamentarisk insyn och kontroll vill jag fråga statsrådet:

Är regeringen beredd att tillsätta en parlamentarisk utredning för att föreslå hur den personliga integriteten ska skyddas i denna snabba utveckling av högteknologi i övervakningens tjänst?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:347 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 12 januari

Svar på fråga 1999/2000:347 om Echelon

Justitieminister Laila Freivalds

Alice Åström har frågat mig om regeringen är beredd att tillsätta en parlamentarisk utredning för att föreslå hur den personliga integriteten ska skyddas i den snabba utvecklingen av högteknologi i övervakningens tjänst.

Alice Åström ställer sin fråga mot bakgrund av att det i en rapport, daterad den 6 januari 1998, från STOA (Scientific and technological options assessment) till Europaparlamentet (PE 166 499) påstås att all elektronisk post, alla telefonsamtal och alla faxmeddelanden i Europa rutinmässigt avlyssnas av National Security Agency i USA och att det finns ett globalt avlyssningssystem, Echelon, genom vilket regeringar, organisationer och företag i snart sagt alla länder övervakas.

Kunskaperna om Echelon och dess omfattning är osäkra. För att skaffa sig mer information uppdrog en kommitté i Europaparlamentet åt STOA att ytterligare utreda Echelon och STOA avlämnade en ny rapport (PE 168.184) till Europaparlamentet i april i år.

I brottsbalken finns straffbestämmelser om brytande av post- eller telehemlighet och olovlig avlyssning till skydd för den personliga integriteten, som gäller oavsett i vilket syfte den straffbara gärningen har företagits.

Rätten för svenska myndigheter att avlyssna t.ex. telefonsamtal är noggrant reglerad i rättegångsbalken och lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Dessutom finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. och i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll bestämmelser som ger myndigheterna möjlighet att använda hemlig teleavlyssning i vissa fall. Den hemliga teleavlyssningen som sker med stöd av dessa lagar står under tillsyn av bl.a. Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern. Omfattningen av den avlyssning som sker med stöd av rättegångsbalkens regler rapporteras årligen till riksdagen.

Försvarets radioanstalt (FRA) bedriver s.k. signalspaning i underrättelsesyfte. FRA:s verksamhet är inriktad mot utländska mål till stöd för svenskt försvar och svensk säkerhetspolitik. Den underrättelseverksamhet som Försvarsmakten och FRA bedriver står under tillsyn av Försvarets underrättelsenämnd.

Av vad som nu har sagts framgår att det finns ett väl utbyggt system som garanterar att den avlyssning som sker av svenska myndigheter utförs i enlighet med svensk lagstiftning.

I januari 1995 antog EU:s ministerråd en resolution (9529/95 Enfopol 90) som hänvisar till en upprättad kravspecifikation för verkställighet av tvångsmedel på teleområdet. Denna resolution handlar om hemlig teleavlyssning såsom straffprocessuellt tvångsmedel och syftet är att de angivna kraven ska beaktas i den nationella lagstiftningen. Bakgrunden till resolutionen var risken för att de moderna telekommunikationssystemens utformning kunde hindra laglig hemlig teleavlyssning såvida de inte anpassades till det ändamålet. Resolutionen har beaktats i Sverige i samband med lagstiftning om teleoperatörers skyldigheter i samband med hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning (se prop. 1995/96:180). Det dokument som Alice Åström hänvisar till (10037/95 Enfopol 112) är ett utkast till en gemensam avsiktsförklaring som har samband med de frågor som behandlas i den ovan nämnda resolutionen och avser alltså laglig teleavlyssning. Detta dokument, som inte har antagits av rådet, har alltså inte någon relevans för Echelon.

I den mån främmande länders signalspaning utgör brottslig verksamhet i Sverige ligger det inom ramen för Säkerhetspolisens uppgifter att beivra avlyssningen. Vad gäller avlyssning från främmande makts sida som äger rum utomlands eller på internationellt område kan vi inte påverka denna genom svensk lagstiftning, men det är viktigt att Sverige minskar sin sårbarhet för avlyssning utförd av främmande makt genom att utveckla och bygga upp system som försvårar avlyssning.

Från mina utgångspunkter anser jag inte att det finns behov av en parlamentarisk kommitté av det slag som Alice Åström förordar. Däremot kommer regeringen att noga följa frågans fortsatta behandling i Europaparlamentet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.