EB- och IB-elevernas betyg
Skriftlig fråga 2016/17:710 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-23
- Överlämnad
- 2017-01-25
- Anmäld
- 2017-01-26
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
- Besvarad
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Frågorna runt EB- och IB-elevernas betyg har varit många sedan det blev känt att UHR skriver ned värdet av deras betyg. Frågorna kvarstår dock eftersom statsrådet Helene Hellmark Knutsson hittills inte har kunnat ge några godtagbara förklaringar till varför regeringen, med tanke på den korta beslutsprocess som förevarit, inte inser rimligheten i att införa övergångsbestämmelser.
UHR:s beslut gäller som bekant från årsskiftet. Beslutet fattades den 28 november 2016 och de nya föreskrifterna publicerades den 9 december (UHRFS 2013:1). Förslaget som låg till grund för beslutet remitterades under perioden den 11 oktober–7 november 2016. Trots den korta remisstiden inkom 188 svar.
Av UHR:s underlag inför beslutet (pm daterat den 19 september 2016) framgår att "ändringar i regelverket bör vara kända i god tid för presumtiva sökande". I sammanhanget bör också nämnas ett beslut från JO (dnr 3534-1998) som rör omräkning av betygsvärden för utländska och andra betyg. I beslutet, som riktade sig till dåvarande Högskoleverket, skrev JO följande: "Som Högskoleverket har anfört bör enskilda som avser att söka till universitet och högskolor i god tid få besked om ändringar som innebär försämringar av de meritvärden som de konkurrerar med vid urvalet. Jag förutsätter därför att Högskoleverket numera är mer uppmärksamt på denna typ av frågor, till undvikande av en sådan bristande framförhållning beträffande antagningsreglerna som har uppenbarats i detta ärende."
Frågan är om statsrådet anser att det betungande beslut som nu drabbar elever på IB- och EB-programmet är förenligt dels med texten i UHR:s underlag, dels med JO:s uppmaning om att presumtiva sökande "i god tid" bör få besked om ändringar som innebär försämringar av de meritvärden som de konkurrerar med.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Är det statsrådets ställningstagande att ändringarna i regelverket har gjorts med tillräcklig framförhållning och "i god tid" på det sätt som förordas i såväl UHR:s underlag som i JO:s ovan refererade beslut?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:710 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2017/00284/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:710 av Betty Malmberg (M) EB- och IB-elevernas betyg
Betty Malmberg har frågat mig om det är mitt ställningstagande att ändringarna i regelverket har gjorts med tillräcklig framförhållning och ”i god tid” på det sätt som förordas i såväl underlag från Universitets- och högskolerådet (UHR) som i Justitieombudsmannens i frågan refererade beslut.
Jag vill inledningsvis betona att jag står fast vid de svar som jag tidigare har gett när det gäller UHR:s beslut om ändrad värdering av utländska betyg. Beslutet innebär visserligen att färre sökande med betyg från t.ex. IB-utbildning än tidigare kommer att få det högsta möjliga meritvärdet när betyget har omräknats, men det kommer inte relativt sett att bli svårare att antas till populära högskoleutbildningar. Den grupp som sökande med utländska betyg i första hand kommer att konkurrera med platserna om är elever som gått i den nya gymnasieskolan. Eftersom även dessa elever har fått betydligt svårare än tidigare att få högsta möjliga meritvärde kommer de meritvärden som krävs för att antas till populära högskoleutbildningar sannolikt att minska. Eftersom den ändrade meritvärderingen alltså inte påverkar IB-elevernas möjlighet att komma in på högskolan i förhållande till andra grupper vill jag också betona att jag inte håller med Betty Malmberg när hon beskriver UHR:s beslut som betungande.
När det gäller själva sakfrågan håller jag däremot med Betty Malmberg om att förändringar i regelverket för tillträde till högskolan så långt det är möjligt ska beslutas i sådan tid att sökande som påverkas har möjlighet att anpassa eventuella studieval utifrån förändringarna. Jag kan konstatera att UHR i slutet av 2014 informerade berörda organisationer om att meritvärderingen av utländska gymnasiebetyg skulle komma att justeras inför hösten 2017.
Det har alltså under två års tid funnits information om att en förändring skulle komma att ske. Dock vill jag framhålla att det inte har varit möjligt för UHR att fatta beslut eller informera om detaljerna i kommande förändringar vid en tidigare tidpunkt än vad som nu har skett. Den nu beslutade värderingen görs i förhållande till betygssättningen i den nya gymnasieskolan och det har varit nödvändigt för UHR att invänta statistik om hur betygen har fördelats. I och med att tre årskullar har fullföljt den nya gymnasieskolan finns nu ett tillförlitligt statistiskt underlag att basera värderingen av de utländska betygen på. Jag vill betona att UHR har ett uppdrag att följa och analysera antagningsstatistik efter varje genomförd antagningsomgång. UHR följer också upp och har en dialog med regeringen om vilka konsekvenser justeringar i regelverket får.
God framförhållning i beslut som kan ha påverkan på enskilda personers studieval ska alltid eftersträvas. Det finns dock inget i UHR:s agerande när det gäller värdering av utländska betyg som ger mig skäl att ifrågasätta myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag. Jag vill återigen betona att den justering som UHR har beslutat om inte innebär att det blir svårare för sökande med IB-betyg att komma in på populära högskoleutbildningar i Sverige. Utan förändringen hade konsekvensen blivit att de elever som gått i den svenska gymnasieskolan skulle få svårt att konkurrera om platserna på populära högskoleutbildningar.
Stockholm den 1 februari 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.