e-postreklam
Skriftlig fråga 1997/98:484 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-23
- Anmäld
- 1998-03-02
- Besvarad
- 1998-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Vi är många som satt upp skylten "Nej tack till reklam" på våra postlådor respektive ytterdörrar. Men framför min e-postadress kan jag i dag inte hänga upp motsvarande skylt. För i dag finns inga juridiska eller tekniska möjligheter att stoppa reklamutskick till e-adresser.
Informationstekniken ger konsumenterna många nya möjligheter men vi måste också ge ökad uppmärksamhet åt nya problemställningar. Min inställning är att konsumenten alltid skall kunna avsäga sig oönskad reklam, oavsett på vilket sätt reklamen tillhandahålls. Många har vägt in miljöskälen men reklam är alltid en kostnad som naturligtvis ytterst påverkar priset på en vara eller en tjänst. När nu konsumenten dessutom via telefontaxan också tvingas betala för att ta emot oönskad reklam finns all anledning att uppdatera vad reklamen kostar konsumenten. Den 1 juli skall ett spärregister, Nix-registret enligt planerna vara i gång. Det omfattar telefonförsäljning och direkt adresserad reklam men omfattar inte datorburen reklam. EU-direktivet om konsumentskydd vid distansavtal skall vara inplanterat senast den 4 juni år 2000. Direktivet innehåller medgivande för användning av bl.a. fax och automatisk uppringning vid försäljning och reklam men inte heller här regleras datorburen reklam. Låt oss konsumenter slippa oönskad e-postreklam.
Min fråga till regeringen är vad minister Ines Uusmann vidtagit för åtgärd för att kunna säkerställa konsumentens rätt till att säga nej tack även till e-postreklam.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:484 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Carina Hägg har frågat kommunikationsministern vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa konsumentens rätt att säga nej till e-postreklam. Frågan knyter an till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att Justitiedepartementet har huvudansvaret för genomförandet av detta direktiv. Det är därför jag som skall svara på frågan.
Carina Hägg tar upp en angelägen fråga. Jag håller med om att det är viktigt att en konsument har rimliga möjligheter att begränsa flödet av oönskad reklam.
Direktivet om konsumentskydd vid distansavtal behandlar i artikel 10.2 andra tekniker för distanskommunikation än uppringningsautomater och telefax vilka möjliggör individuell kommunikation. Därvid avses bl.a. e-post. Enligt artikeln får dessa tekniker endast användas om inte konsumenten klart motsatt sig det. Det är alltså inte ett riktigt påstående att direktivet inte skulle reglera datorburen reklam. Direktivet innehåller en tydlig begränsning i användningen av e-postreklam.
Hur den aktuella artikeln närmare bör genomföras diskuteras för närvarande bl.a. i en nordisk samrådsgrupp.
Mitt svar på Carina Häggs frågan är alltså att saken kommer att behandlas i samband med genomförandet av direktivet om konsumentskydd vid distansavtal.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.