Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

e-demokrati

Skriftlig fråga 2000/01:146 av Härstedt, Kent (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-30
Anmäld
2000-11-07
Besvarad
2000-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 oktober

Fråga 2000/01:146

 av Kent Härstedt (s) till statsrådet Britta Lejon om e-demokrati

Enligt regeringen är det ett prioriterat mål att öka interaktionen mellan medborgare och politiker på kommunnivå, att stärka legitimiteten på lång sikt och att använda sig av den nya tekniken i detta. Men hur ska detta kunna ske om inte politiken från regeringens sida är tydlig och resurser tillskjuts för en sådan verksamhet?

De bidrag som delats ut hittills (5 miljoner) räcker inte långt och det är uppenbart att satsningen inte tas på tillräckligt allvar ute i landet. IT-medvetenheten bland kommunalpolitiker är fortfarande mycket låg och det finns få undantag. Oavsett IT-projektet i Kalix är det förvånande att en såpass viktig fråga behandlas på detta sätt. Sverige har i nuläget en mycket hög datortäthet, stor andel uppkopplade medborgare och en mängd starka företag som kan och vill bygga e-demokratilösningar.

Förutsättningarna är goda, men för att nå hela vägen fram krävs tydliga signaler från demokratiministern och resurser från regeringens sida. Vi kan inte förvänta oss att kommunerna kommer att gå i bräschen för e-demokrati utan tillräckligt stöd @ politiskt och finansiellt @ från regeringens sida.

Vad ämnar regeringen att ta för initiativ för att få fart på e-demokratiutvecklingen i landet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:146 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 8 november

Svar på fråga 2000/01:146 om e-demokrati

Statsrådet Britta Lejon

Kent Härstedt har frågat mig vad regeringen ämnar ta för initiativ för att få fart på e-demokratiutvecklingen i landet.

Under de senaste åren har informationsteknikens utbredning i samhället skett explosionsartat. Förmågan att söka kunskap och hitta information samt föra en dialog på Internet kommer att ha stor betydelse för medborgarnas deltagande i det demokratiska systemet i framtidens samhälle.

Det är viktigt att samhället både på ett mer allmänt plan och i den offentliga förvaltningen tar till vara de positiva möjligheter som informationstekniken ger. I handlingsprogrammet En förvaltning i demokratins tjänst betonas att informationstekniken är ett utmärkt instrument för att underlätta insyn och kontroll samt för att i större utsträckning informera och hämta in synpunkter från medborgare och företag.

När det gäller att hitta information finns sedan flera år regeringens hemsida Information Rosenbad. En utveckling pågår dessutom av Sverige Direkt, som är det offentliga Sveriges gemensamma webbplats och den naturliga startpunkten för sökningar inom hela den offentliga sektorn.

Justitiedepartementet har tillsammans med NUTEK och Teldok inlett ett utvecklingsarbete om IT och lokal demokrati som leds av en forskare från Umeå universitet. Projektet kommer att fokuseras på IT:s användning i demokratiska processer. En av de kommuner som deltar i detta utvecklingsarbete är Bollnäs som har ett par års erfarenhet av dialog på Internet mellan medborgare och förtroendevalda.

För att stödja och stimulera denna utveckling har Justitiedepartementet i samarbete med bl.a. Landstingsförbundet de senaste två åren arrangerat Offentliga rummet. Det är en serie konferenser som belyser innovativa och väl genomförda projekt som använder Internet interaktivt för att fördjupa och bredda den demokratiska dialogen och för att öka tillgängligheten till offentliga tjänster. En ny konferens planeras i Karlskrona i maj 2001.

IT-kommissionen har bildat Observatoriet för IT, demokrati och medborgarskap. Centrala frågeställningar för observatoriets verksamhet är hur IT kan stärka demokratin, förbättra den offentliga servicen och öka delaktigheten och kontakten mellan medborgare och politiker. En viktig uppgift är att anordna seminarier och publicera rapporter. Observatoriet har bl.a. kartlagt pågående FoU-verksamhet på området. Ett nätverk har bildats bestående av forskare och praktiker med erfarenhet på området.

Inom ramen för utvecklingsarbetet Tid för demokrati, som pågår vid Justitiedepartementet, ges stöd till demokratiutveckling. Sammanlagt handlar det om 30 miljoner kronor fram till år 2002. Där har regeringen nyligen beslutat om att i en första omgång fördela drygt 9 miljoner kronor till olika demokratiprojekt, varav flera har en inriktning mot e-demokrati.

I detta utvecklingsarbete är också hemsidan Demokratitorget en viktig del. Utöver information om utvecklingsarbetet presenteras nyheter och goda exempel, tips och erfarenheter från hela Sverige och övriga världen när det gäller demokratiutveckling. Där finns även ett diskussionsforum där demokratifrågor kan diskuteras.

Regeringen har också tillsatt en utredning, Kommundemokratikommittén (dir. 1999:98), som bl.a. ska kartlägga vilket praktiskt stöd de förtroendevalda har i sitt uppdrag och vad som kan behövas i framtiden, t.ex. arbetsverktyg i form av IT-stöd. Kommittén ska också studera erfarenheterna av s.k. medborgarpaneler.

Regeringen har tidigare tillsatt en parlamentarisk kommitté, Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32), som bl.a. ska se över bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället. Utredningens arbete i denna del ska redovisas senast den 31 december 2000.

Inom Justitiedepartementet utarbetas just nu ett förslag till ändring i personuppgiftsförordningen (1998:1191) som ska göra det möjligt för kommuner, landsting och kommunalförbund att i viss utsträckning, utan hinder av personuppgiftslagen, lägga ut bl.a. sina sammanträdesprotokoll, kungörelser och diarier på Internet.

Regeringen har även tillkallat en särskild utredare (dir. 2000:10) som har i uppgift att se över vissa tekniska och administrativa frågor som rör valsystemet. I uppdraget ingår att göra en inventering av de möjligheter och problem som kan finnas med röstning via Internet. Utredningen ska särskilt belysa om röstning via Internet kan förenas med kravet på bibehållen valhemlighet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.