dyslektiker
Skriftlig fråga 1998/99:53 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-10
- Anmäld
- 1998-11-16
- Besvarad
- 1998-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 november
För partnerskap och borgerliga vigslar krävs en särskilt förordnad person. Ett förordnande som i dag utfärdas av länsstyrelsen. Under en övergångsperiod efter den nya partnerskapslagens tillkomst 1994 var det praktiskt att gamla förordnanden fortsatte att gälla under de förutsättningar som de en gång utfärdats. Men i dag, fyra år senare, är det hög tid att se över såväl givna förordnanden som förutsättningarna för utfärdande av nya förordningar. Det kan inte anses överensstämma med andan bakom partnerskapslagen att förordnandet för partnerskap även framdeles skall vara åtskiljt från förordnandet som vigselförrättare. Enligt tillgänglig statistik saknar fortfarande ca 40 % av de enskilt förordnade vigselförrättarna förordnande som partnerskapsförrättare. Även om det i dag finns personer som har båda typerna av förordnaden så borde nuvarande ordning ändras. En samordning till endast ett förordnande bör bli den gällande ordningen vid länsstyrelsernas handläggning. En förändring enligt denna vore ytterligare ett steg i arbetet med att sudda ut gränserna i samhällets syn på homosexuell respektive heterosexuell kärlek.
Min fråga till ministern är om ministern vidtagit åtgärder för att införa gemensamma förordnanden för vigslar och partnerskap.
den 10 november
den 10 november
Jag är väl medveten om de satsningar som gjorts av regeringen för att öka kunskapen om dyslexi, men jag är samtidigt lika medveten om de problem och den okunskap som fortfarande råder. Dyslektiker rekommenderas ofta, inför valet till gymnasiet, att välja reducerad kurs. Den reducerade kursen står då för andraspråk utöver svenskan och rekommendationen ligger väl i linje med elevens förmåga. Men medvetenheten är låg om vad det reducerade valet på sikt kan resultera i för elevens framtida val av yrke. För läser eleven samtidigt engelska B finns det visserligen en formell möjlighet till alternativa metoder för betygsättning i ämnet, men det finns däremot i dag ingen praxis för hur denna alternativa betygsättning i praktiken skall genomföras. När det gäller engelska B har heller inte Skolverket kunnat ge någon vägledning. Eleven får IG i engelska B och det leder, tillsammans med den reducerade kursen, till att eleven inte blir behörig för att söka till högskolan. Kan inte elevens kunskaper mätas är också vägen att läsa upp sitt betyg stängd. Vidare talas det i högskoleförordningen 8 kap. om "särskilda skäl" som en möjlighet att åberopa för sökande med funktionsnedsättning. Vid de kontakter jag haft med flera högskolor har det dock visat sig att medvetenheten om den funktionsnedsättning som diagnostiserad dyslexi medför, är näst intill obefintlig. Att unga människor likt ovan hamnar i återvändsgränder i sin strävan att genomföra en utbildning är oacceptabelt.
Min fråga är om skolministern har vidtagit några åtgärder för att undanröja de hinder som i dag sätts inom skolan för dyslektiker.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:53 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 19 november
Carina Hägg har frågat mig om jag har vidtagit några åtgärder för att undanröja de hinder som i dag sätts inom skolan för dyslektiker.
Debatten om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi har varit intensiv under de senaste åren. Läs- och skrivkommittén, som lämnade sitt betänkande i september 1997 (SOU 1997:108), konstaterade att skolan inte alltid lyckas, utan att många ungdomar lämnar skolan med knäckt självförtroende och utan tillit till sin förmåga att läsa och skriva. Skolan måste arbeta intensivt med att ge barn och ungdomar möjligheter att utveckla sin kommunikationsförmåga. Särskilt viktiga är insatserna i de tidiga åldrarna. Den integration av förskola, skola och fritidshem som nu pågår är ett viktigt led i detta arbete.
Min företrädare instämde i detta, bl.a. i proposition om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, fritidshemmet m.m. (1997/98:94), och underströk det angelägna i att finna åtgärder för att förebygga och avhjälpa läs- och skrivsvårigheter. Jag delar helt denna uppfattning. Hela diskussionen om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är emellertid oerhört mångfasetterad, bl.a. eftersom begreppen inte är entydiga. Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi kan beteckna svårigheter av mycket olika grad och kräver därmed varierande former av insatser.
Carina Hägg pekar i sin fråga på de problem som barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter får vid övergångar mellan grundskolan och gymnasieskolan och mellan gymnasieskolan och högskolan på grund av utformningen av betygs- och antagningssystemen. Om det dessutom finns omedvetenhet och okunskap hos personal i olika delar av utbildningssystemet kan det naturligtvis ytterligare försvåra situationen för dessa ungdomar.
Även om individen självklart alltid måste ha ett eget ansvar för att söka information och fatta beslut om sin framtid har alla ungdomar behov av adekvat information och hjälp, särskilt om de t.ex. har svårt att tillgodogöra sig skriftlig information.
Regeringen har i flera sammanhang deklarerat sin inställning att behörighetsreglerna, dvs. krav på minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik, för att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan skall gälla även fortsättningsvis, senast i propositionen Gymnasieskolan i utveckling - kvalitet och likvärdighet (1997/98:169). Bedömningen är att tillräckliga kunskaper i dessa ämnen är en förutsättning för att klara studierna på gymnasial nivå.
Flera av de frågor som Carina Hägg tar upp, bl.a. frågan om betydelsen av ett reducerat program på gymnasieskolan för elevers fortsatta val av yrke och behörighetsreglerna till högskolan är av komplicerad natur och det skulle föra för långt att här svara i detalj på dessa frågor. Jag vill dock något beskriva de regler som gäller för de aktuella frågeställningarna.
Rektorn kan besluta om att en elev skall följa ett reducerat program endast om eleven själv önskar det och om elevens påtagliga studiesvårigheter inte kan lösas på annat sätt. Att följa ett reducerat program medför att eleven högst får befrias från kurser som motsvarar 10 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. En elev som har följt ett reducerat program har emellertid rätt att genom förlängd undervisning få läsa in varje kurs, som han eller hon varit befriad från.
Av Statens skolverks föreskrifter om betygskriterier för nationella kurser i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning framgår bl.a. att om särskilda skäl föreligger med hänsyn till en enskild elevs personliga förhållanden kan man vid betygssättningen bortse från enstaka betygskriterier. Välutvecklad förmåga avseende någon eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Dessa föreskrifter kan naturligtvis även användas vid betygssättning i kursen Engelska B.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att användningen av reducerat program skall vara restriktiv. Som tidigare nämnts har en elev som följt ett reducerat program rätt att läsa in ett fullständigt program och det finns också vissa möjligheter att ta hänsyn till läs- och skrivsvårigheter och dyslexi vid betygssättningen.
Trots detta kan det naturligtvis finnas särskilda problem för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Carina Hägg pekar där på möjligheten för högskolorna att ta hänsyn till särskilda skäl hos sökande genom att ge dispens från något eller några behörighetsvillkor vid tillträde till högskoleutbildning.
Jag kan försäkra Carina Hägg att jag följer frågan om elever med olika slag av studiesvårigheter med stort intresse. Det är en viktig uppgift för skolan att ge dessa elever det stöd de behöver för att uppnå de kunskaper som behövs för ett rikt samhälls- och arbetsliv samt för fortsatta studier, samtidigt som man inte ger avkall på kvalitetskraven i skola och högskola. Hela problematiken om insatser för elever i behov av särskilt stöd kommer att behandlas i olika sammanhang av regeringen under mandatperioden, bl.a. i samband med regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.