Dyr tandvårdsreform för psykiskt sjuka
Skriftlig fråga 2008/09:315 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-11-27
- Inlämnad
- 2008-11-27
- Besvarad
- 2008-12-03
- Svar anmält
- 2008-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga
2008/09:315 Dyr tandvårdsreform för psykiskt sjuka
av Lennart Axelsson (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
I det senaste numret av Tandläkartidningen så konstaterar man att människor med psykisk sjukdom ofta tillhör den stora gruppen förlorare med den nya tandvårdsreformen. Tandvården blir dyrare för den som har bra tandstatus men som behöver mycket profylax, alltså förebyggande vård. Det kan röra sig om upp till 350 000 personer. Har man psykiska problem orkar man kanske inte alltid med att sköta sina tänder. Man tar mediciner som kan orsaka muntorrhet och det är också periodvis så att man har oregelbundna matvanor. Det innebär sammantaget att munhälsan försämras.
Det är naturligtvis inte rimligt att människor som på många vis redan har en utsatt situation, inte minst ekonomiskt, också ska drabbas på detta sätt.
Min fråga till socialministern är vilka slutsatser han drar av att ytterligare en grupp nu visar sig få dyrare tandvård efter reformens genomförande och vilka initiativ han är beredd att ta för att komma till rätta med dessa konsekvenser.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:315 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:315 Dyr tandvårdsreform för psykiskt sjuka
Socialminister Göran Hägglund
Lennart Axelsson har frågat mig vilka slutsatser jag drar av att ytterligare en grupp nu visar sig få dyrare tandvård efter reformens genomförande och vilka initiativ jag är beredd att ta för att komma till rätta med dessa konsekvenser.
Det nya tandvårdsstödet som infördes den 1 juli 2008 är generellt. Stödet består av ett allmänt tandvårdsbidrag som kan användas för tandvårdsbesök i förebyggande syfte eller andra ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder samt ett skydd mot höga kostnader som täcker en stor del av kostnaderna för personer med omfattande tandvårdsbehov. Ersättningsnivåerna är desamma oavsett individens hälsotillstånd och liknande faktorer. I det tidigare tandvårdsstödet fanns en möjlighet att få förhöjd ersättning om man hade ett väsentligt ökat tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder. I praktiken var det dock ett förhållandevis litet antal patienter som utnyttjade detta stöd, som uppfattades som administrativt krångligt att ta del av. Antalet personer som ansöker om förhöjd ersättning kan uppskattas till omkring 14 000 per år och de årliga utbetalningarna från tandvårdsstödet har uppgått till ca 20 miljoner kronor, att jämföra med de 300 miljoner kronor som ursprungligen hade budgeterats för denna del av tandvårdsstödet.
Regeringen gjorde redan i direktiven till tandvårdsutredningen följande bedömning. Det nya skyddet mot höga kostnader innebär ett bättre skydd för många som har behov av omfattande och kostsamma behandlingar. För den som i första hand behöver regelbunden förebyggande behandling kan det bli en viss ökning av tandvårdskostnaderna. Den mest angelägna reformen enligt regeringens bedömning var dock ett rimligt skydd mot höga kostnader för alla vuxna som fram till den 1 juli i år saknade ett sådant skydd. Särskilda insatser skulle dock enligt direktiven övervägas för personer som på grund av funktionshinder eller sjukdom har svårt att påverka sin tandstatus och som därför har särskilt stora tandvårdsbehov. Denna fråga omfattades emellertid inte av den pågående utredningen utan avsågs hanteras i annan ordning.
Även om det är en liten grupp som får sitt stöd försämrat, anser regeringen alltså att det finns skäl att se över tandvårdsstödet för personer som har ett ökat tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. I budgetpropositionen för 2009 aviseras därför att regeringen senare under mandatperioden planerar en satsning på dessa patientgrupper.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att landstingen enligt tandvårdslagen (1985:125) och tandvårdsförordningen (1998:1338) ansvarar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt vissa grupper med stort behov av vård och omsorg. Det gäller exempelvis personer i särskilda boendeformer och personer som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Dessa patienter får nödvändig tandvård inom högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Detta ansvar kvarstår oförändrat efter reformeringen av det statliga tandvårdsstödet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.