Dumpad gödsel i Östersjön
Skriftlig fråga 2019/20:1754 av Jessica Rosencrantz (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-07
- Överlämnad
- 2020-07-08
- Besvarad
- 2020-07-22
- Svarsdatum
- 2020-07-22
- Sista svarsdatum
- 2020-07-22
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
I Expressen den 29 juni stod att läsa om hur ryska fabriker förorenar vårt närområde. Gödsel från stora ryska kycklingfabriker dumpas direkt i naturen utan att bearbetas och hotar Östersjön, där de döda havsbottnarna enligt WWF numera utgör en yta större än Danmark.
Varje fågel producerar gödsel, som inom industrin bör filtreras eller omvandlas till biogas. Detta är uppenbart inte gällande rutiner i fallet med den ryska kycklingfabriken. Innehållet från bassängerna med gödsel läcker ut i vattendragen. Det handlar om mellan 10 och 20 ton fosfor som släpps ut årligen, enligt beräkningar från Finlands miljöcentral för forskning om miljöfrågor, Syke.
I området runt Sankt Petersburg rapporteras om minst 145 större djurfabriker, med kor, gris och fjäderfä, där varje fabrik rymmer omkring 172 000 djur. Det finns mer än tio aktiva kycklingfabriker i regionen. Enligt forskare kan varje hönsfabrik årligen släppa ut omkring tio ton fosfor i Östersjön. Övergödningen från de storskaliga utsläppen och djurfabrikerna hotar vårt gemensamma innanhav.
Min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin lyder därför:
Hur ämnar ministern säkerställa att länderna i vårt närområde, exempelvis Ryssland som nämns ovan, inte bidrar till att ytterligare försämra vattenkvaliteten i Östersjön?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1754 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/01126/Nm
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1754 av Jessica Rosencrantz (M)
Dumpad gödsel i Östersjön
Jessica Rosencrantz har frågat mig hur jag ämnar säkerställa att länderna i vårt närområde, exempelvis Ryssland, inte bidrar till att ytterligare försämra vattenkvaliteten i Östersjön. Hon pekar särskilt på att kycklingfabriker i Ryssland orsakar utsläpp på 10–20 ton fosfor per år.
Inledningsvis vill jag understryka att jag delar Rosencrantz oro för situationen i Östersjön och behovet av att ha en hög ambition när det gäller att minska läckaget av näringsämnen till Östersjön. Detta är anledningen till att regeringen och svenska myndigheter är mycket aktiva i det regionala arbetet för Östersjön genom EU och Östersjösamarbetet Helcom, där alla Östersjöländer är parter.
2007 antog Östersjöländerna aktionsplanen för Östersjön inom ramen för Helcomsamarbetet. Överenskommelsen innebar att utsläppen till Östersjön skulle ungefär halveras och man kom även överens om hur mycket varje land skulle minska sina utsläpp. Utsläppsminskningarna övervakas genom Helcomsamarbetet och vart sjätte år sammanställs utvecklingen. Genom att Helcom redovisar sin gemensamma övervakning av utsläppen finns en hög transparens och tydlighet kring var åtgärder behövs och hur ländernas åtgärdsarbete fortskrider.
Av Havs- och vattenmyndighetens sammanställning för data fram till 2017, framgår att i Sverige bidrar jordbruket med de största utsläppen av mänskligt orsakade fosforutsläpp med 710 ton/år medan reningsverken kommer som nummer två med 210 ton/år. Stora satsningar på att förbättra reningen i reningsverken de senaste decennierna har lett till reningsgrader på upp till 99 procent. Totalt sett minskar utsläppen till alla delar av Östersjön med något undantag.
Inom EU-arbetet är höga miljökrav i genomförandet av sektorsspecifika policyer centralt för att stärka det integrerade hållbarhetsarbetet. Exempelvis genomförs åtgärder för att minska utsläppen av näringsämnen från framför allt jordbruket och regeringen är därför pådrivande i detta arbete. Därtill är genomförandet av ramdirektivet för vatten centralt för att återställa Öster-sjöns ekosystem. Även EU:s strategi för Östersjöregionen bidrar till åtgärder i hela regionen.
Regeringen stödjer även uppdateringen av aktionsplanen för Östersjön till 2021 genom att verka för ett starkt engagemang från svenska myndigheter. En ambitiös plan är central för det regionala åtgärdsarbetet. Regeringen har i sammanhanget små möjligheter att direkt påverka hur andra länder hanterar sina åtaganden men kan genom ett konstruktivt samarbete och genom att föregå med gott exempel öka genomförandet av nödvändiga åtgärder, framför allt inom jordbruket. Helcomarbetet har hitintills lett till att 75 procent av identifierade punktkällor till Östersjön, som industrier och reningsverk, har åtgärdats vilket måste ses som en stor framgång medan särskilt mycket arbete återstår med de diffusa utsläppen. Regeringen var pådrivande i arbetet med att införa ett internationellt förbud för passagerarfartyg i Östersjön att släppa ut svartvatten.
Regeringen har även bidragit med 110 miljoner totalt till fonden för Östersjöns aktionsplan där länder och aktörer runt Östersjön kan söka medel för att genomföra åtgärder. Regeringen driver även på för att övriga Östersjöländer ska höja sitt engagemang i fonden.
Stockholm den 22 juli 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.