Dublinkonventionens tilllämpning
Skriftlig fråga 1999/2000:679 av Stafilidis, Tasso (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-09
- Anmäld
- 2000-03-14
- Besvarad
- 2000-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:679
av Tasso Stafilidis (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om Dublinkonventionens tillämpningDublinkonventionen syftar till att garantera att var och en som ansöker om asyl i någon medlemsstat ska få sin asylansökan prövad och att en asylsökande inte sänds från en medlemsstat till en annan utan att någon stat anser sig ha ansvar för prövningen. Sverige har anslutit sig till konventionen.
Den 2 juni 1998 överlämnade utlänningsnämnden ett ärende till regeringen för avgörande. Ärendet avser huruvida Dublinkonventionen ska tillämpas för bosniska medborgare som kommer från Tyskland, som också har anslutit sig till konventionen. I avvaktan på regeringens beslut är samtliga ärenden som berör Dublinkonventionen vilande.
Under tiden saknar de asylsökande rätt till offentligt biträde, rätt till att ansöka om arbete och rätt till undervisning i svenska. Utlänningsnämnden vägrar att under regeringens prövotid företa anknytningsutredningar i de fall där Dublinkonventionen är tillämplig. Detta skapar en outhärdlig situation för de asylsökande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Maj-Inger Klingvall när ett beslut i sakfrågan kan förväntas.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:679 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:679 om Dublinkonventionens tillämpning
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Tasso Stafilidis har frågat mig om när beslut kan förväntas i ett ärende rörande tillämpningen av Dublinkonventionen som Utlänningsnämnden den 2 juni 1998 överlämnat till regeringen.
Det ärende som Tasso Stafilidis syftar på gäller i korthet frågan om det har någon betydelse för Dublinkonventionens tillämpning att Tyskland kan komma att göra en annan bedömning än Sverige vad gäller användande av det s.k. inre flyktalternativet. När en myndighet tillämpar det inre flyktalternativet vid bedömningen av ett asylärende leder detta i princip till att en person inte anses riskera förföljelse om han eller hon kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet.
Regeringen har i juni 1999 tagit beslut i flera andra överlämnade ärenden rörande asylansökningar av bosniska medborgare. Genom regeringens vägledande beslut i dessa ärenden har praxis för bosniska asylsökande till viss del ändrats. Frågan om skyddsbehov gentemot Bosnien-Hercegovina kan aktualiseras även i det här aktuella ärendet.
Jag är medveten om de nackdelar som den långa väntetiden medför för dem som berörs av asylärendet, även om de sociala förmånerna och rättigheterna i och för sig är desamma som för andra asylsökande. Jag är angelägen om att regeringen så snart som möjligt tar beslut i ärendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.