Dublinkonventionen
Skriftlig fråga 2002/03:747 av Nordmark, Gunnar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-02
- Anmäld
- 2003-04-03
- Besvarad
- 2003-04-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-04-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:747
av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om DublinkonventionenEnligt Dublinkonventionen ska flyktingar i princip söka asyl i det första land de kommer till vid inresa till EU. Det är en regel som Migrationsverket och Utlänningsnämnden tillämpar nästan utan undantag. Vid ett flertal tillfällen har detta kommit i konflikt med FN:s barnkonvention eller allmänt grundläggande humanitära principer. Det har bland annat inneburit att barn, som gått in i olika psykiska sjukdomstillstånd på grund av sina upplevelser som flyktingar, har utvisats.
Vid andra tillfällen har Migrationsverket och Utlänningsnämnden med hänvisning till Dublinkonventionen, som i första hand berör asylflyktingar, underlåtit att pröva om andra skäl till uppehållstillstånd föreligger. Konsekvenserna av detta kan bli att personer som skulle ha ansetts ha skäl att stanna i Sverige utvisas till annat EU-land och därifrån till det land de ursprungligen flytt från.
Migrationsverkets och Utlänningsnämndens tillämpning av Dublinkonventionen har inneburit stort lidande för många individer och står i konflikt med FN:s barnkonvention. Den strider också mot de humana principerna för svensk flyktingpolitik och mot allmän rättsuppfattning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska ta vederbörlig hänsyn till FN:s barnkonvention och de grundläggande principerna för svensk flyktingpolitik?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:747 besvarad av Jan O Karlsson
den 11 april
Svar på fråga 2002/03:747 om Dublinkonventionen
Statsrådet Jan O Karlsson
Gunnar Nordmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att utlänningsmyndigheterna i ärenden som handläggs enligt Dublinkonventionen tar vederbörlig hänsyn till FN:s barnkonvention och de grundläggande principerna för svensk flyktingpolitik.
Dublinkonventionen har till syfte att garantera att var och en som ansöker om asyl i en medlemsstat ska få sin asylansökan prövad i sak och att en asylsökande inte sänds från en medlemsstat till en annan utan att någon stat anser sig ha ansvar för den materiella prövningen. Detta innebär att uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller annat skyddsbehov får vägras om utlänningen kan sändas till ett annat land som har tillträtt Dublinkonventionen och utlänningen där är skyddad mot förföljelse eller att sändas vidare till ett annat land där han inte har motsvarande skydd. Varje stat är dock oförhindrad att pröva en asylansökan även om Dublinkonventionen är tillämplig. Dublinkonventionen innebär alltså inte någon förpliktelse att sända en asylsökande till den stat som enligt konventionen ska pröva ansökan. Om den asylsökande har make, barn eller föräldrar som är bosatta i Sverige bör Dublinkonventionen i regel inte tillämpas.
I ärenden som rör barn, vilket också inbegriper Dublinärenden, gör Migrationsverket och Utlänningsnämnden en bedömning av barnets bästa i enlighet med utlänningslagens portalparagraf, som har sin bakgrund i barnkonventionen. Vid denna prövning utgår myndigheterna ifrån att de länder som är anslutna till Dublinkonventionen även är bundna av barnkonventionen samt har likartade förutsättningar att tillgodose människors behov och rättigheter.
Dublinkonventionen kommer under hösten att ersättas av en rådsförordning, Dublinförordningen. I förordningen har barnets rättigheter kommit till uttryck dels genom bestämmelser om familjens sammanhållning och dels genom en humanitär klausul som bland annat innebär att ensamkommande barn, om möjligt, ska sammanföras med släktingar i en annan medlemsstat.
Jag vill också peka på att Migrationsverket kontinuerligt har stärkt sina utbildningsinsatser när det gäller att utreda barns skäl för uppehållstillstånd. Migrationsverket har som en av nio pilotmyndigheter deltagit i ett projektsamarbete inom ramen för Barnombudsmannens arbete med att föra in barnkonventionen i myndigheternas verksamhet. All personal har fått en grundläggande utbildning om barnkonventionen. Ett fyrtiotal handledare har fått en gedigen central utbildning för att dessa i sin tur sedan ska kunna genomföra regionala utbildningsinsatser och utgöra ett nätverk för barnfrågor. Ytterligare utbildningar är under planering.
Jag har förtroende för de svenska utlänningsmyndigheters sätt att ta hänsyn till barnets bästa i det enskilda ärendet i enlighet med såväl utlänningslagen som barnkonventionen. De länder som deltar i Dublinsamarbetet är samtliga anslutna till barnkonventionen och ska därmed beakta hänsynen till barnets bästa. Jag finner därför inte anledning att vidta särskilda åtgärder i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.