Dublinkonventionen och Sverige

Skriftlig fråga 1999/2000:1126 av Sjölund, Anders (m)

den 15 juni

Fråga 1999/2000:1126

av Anders Sjölund (m) till utrikesminister Anna Lindh om Dublinkonventionen och Sverige

Sverige har anslutit sig till den s.k. Dublinkonventionen, som kort går ut på att flykting som ansökt om asyl i ett land men före inresan vistats och beviljats visering i första land, ska utvisas till förstahandslandet. Ett uppmärksammat fall med en rysk flykting, Ilia Ivanov, reser frågetecken inför Dublinkonventionens rimliga rättsstatus.

Ilia Ivanov, en rysk ung man som stod i begrepp att sändas till kriget i Tjetjenien valde att direkt via Finland komma till sin äldre syster i Umeå. Någon vistelse i Finland var alltså inte aktuell. Invandrarverket har avslagit Ivanovs asylansökan, med hänvisning till Dublinkonventionen som förklarar att verkställighet till första land ska ske om det föreligger skydd mot förföljelse och mot att sändas till hemlandet. Invandrarverket bedömer att Finland uppfyller de skyddskrav som krävs. Trots detta litar flyktingen Ivanov inte på detta utan väljer att i hemlighet gömma sig undan utvisning. Som grund anges Finlands historiska band med Ryssland och landets restriktiva hållning gentemot flyktingar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att byråkratiska regler inte sätts före humanitet i asylärenden?