Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Dublinkonventionen och Sverige

Skriftlig fråga 1999/2000:1126 av Sjölund, Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-15
Besvarad
2000-06-29
Anmäld
2000-07-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juni

Fråga 1999/2000:1126

 av Anders Sjölund (m) till utrikesminister Anna Lindh om Dublinkonventionen och Sverige

Sverige har anslutit sig till den s.k. Dublinkonventionen, som kort går ut på att flykting som ansökt om asyl i ett land men före inresan vistats och beviljats visering i första land, ska utvisas till förstahandslandet. Ett uppmärksammat fall med en rysk flykting, Ilia Ivanov, reser frågetecken inför Dublinkonventionens rimliga rättsstatus.

Ilia Ivanov, en rysk ung man som stod i begrepp att sändas till kriget i Tjetjenien valde att direkt via Finland komma till sin äldre syster i Umeå. Någon vistelse i Finland var alltså inte aktuell. Invandrarverket har avslagit Ivanovs asylansökan, med hänvisning till Dublinkonventionen som förklarar att verkställighet till första land ska ske om det föreligger skydd mot förföljelse och mot att sändas till hemlandet. Invandrarverket bedömer att Finland uppfyller de skyddskrav som krävs. Trots detta litar flyktingen Ivanov inte på detta utan väljer att i hemlighet gömma sig undan utvisning. Som grund anges Finlands historiska band med Ryssland och landets restriktiva hållning gentemot flyktingar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att byråkratiska regler inte sätts före humanitet i asylärenden?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1126 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 29 juni

Svar på fråga 1999/2000:1126 om Dublinkonventionen och Sverige

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Anders Sjölund har frågat utrikesministern vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att byråkratiska regler inte sätts före humanitet i asylärenden. Bakgrunden anges vara ett enskilt ärende där Invandrarverket, med hänvisning till Dublinkonventionen, beslutat att en rysk asylsökande ska avvisas till Finland.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Både Invandrarverket och Utlänningsnämnden är självständiga förvaltningsmyndigheter och jag kan som statsråd inte kommentera beslut i myndigheternas enskilda ärenden. Jag utgår från att båda myndigheterna gör sitt yttersta för att tillämpa Dublinkonventionen på ett kvalificerat och rättssäkert sätt.

Dublinkonventionen har varit i kraft under ett antal år. Det pågår just nu en utvärdering av konventionens tillämpning i olika EU-länder. En analys ska göras av hur konventionen tillämpats i praktiken. Syftet med utvärderingen är att kunna göra påkallade justeringar i samband med att konventionen ska ersättas med ett nytt gemenskapsinstrument.

Den nu gällande Dublinkonventionen har som bakomliggande grundtanke att det inte ska spela någon roll till vilket land en asylsökande kommer när han eller hon reser in i EU för att söka asyl. Rätten till asyl enligt Genèvekonventionen gäller i alla medlemsstater. Det EU-land som den asylsökande först kommer till ska därför som huvudregel också vara det land som ska pröva asylansökan.

Undantag från huvudregeln om att asylansökan ska prövas i det första land som sökanden kommer till kan göras i vissa fall, t.ex. om sökanden har en stark familjeanknytning till ett annat land. Det är ett gemensamt intresse att Dublinkonventionen tillämpas enligt sina syften, men i enskilda fall kan det finnas skäl att göra undantag efter en noggrann prövning. Det kan också nämnas att en asylsökande kan överklaga ett negativt beslut till Utlänningsnämnden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.