Dubbel diskriminering av funktionshindrade kvinnor

Skriftlig fråga 2005/06:1049 av Schyman, Gudrun (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-20
Anmäld
2006-02-21
Besvarad
2006-02-27
Besvarad
2006-03-01
Svar anmält
2006-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2005/06:1049 av Gudrun Schyman (-) till statsrådet Morgan Johansson (s)

Dubbel diskriminering av funktionshindrade kvinnor

En ny nationell rapport från Socialstyrelsen visar att funktionshindrade män får bostad och jobb i högre grad, medan kvinnor erbjuds färdtjänst och sjukersättning.

Socialstyrelsen har granskat insatser inom ramen för lagen om stöd och service, LSS, och socialtjänstlagen, SoL. På område efter område behandlas män och kvinnor olika. Män får aktiverande åtgärder, kvinnor förväntas förbli passiva. Män har mer insatser inom arbetsmarknadsområdet med kvinnor får sjukersättning. Män har i högre grad anställning och bilstöd, kvinnor får sjukersättning och färdtjänst. Män får särskilt boende medan kvinnor får stöd i hemmet.

Förlegade fördomar om funktionshindrade och konserverande könsrollstänkande inom hela handikappomsorgen resulterar i en systematisk diskriminering av kvinnor. Kombinationen kvinnligt kön och funktionshinder orsakar dubbel diskriminering.

Min fråga till statsrådet är

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att bryta den systematiska diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor?

 

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1049 besvarad av Berit Andnor

den 27 februari

Svar på fråga 2005/06:1049 om dubbel diskriminering av funktionshindrade kvinnor

Socialminister Berit Andnor

Gudrun Schyman har frågat statsrådet Morgan Johansson om han tänker vidta några åtgärder för att bryta den systematiska diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Socialstyrelsen beskriver i sin lägesrapport skillnader i stöd till män och kvinnor med funktionshinder. Att det finns skillnader mellan könen är inte ett specifikt problem inom handikappolitiken utan visar på en könsmaktsordning som berör hela samhället och som måste brytas.

Könsdiskrimineringen har tidigare inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom handikappolitiken då diskrimineringen på grund av funktionshinder har varit mer iögonfallande. Det har medfört att samhällets insatser i första hand har inriktats på att undanröja de mest påtagliga hindren för delaktighet. Den samlade kunskapen om konsekvenserna av funktionshindrade kvinnors respektive mäns olika roller och livsvillkor måste öka. Därför är rapporter som den från Socialstyrelsen mycket värdefulla. Det är också en del av Socialstyrelsens, liksom övriga statliga myndigheters, löpande uppgift i enlighet med verksförordningen, att metodiskt identifiera och analysera skillnader i kvinnors och mäns villkor. Genom ökad kunskap kan vi effektivare komma vidare i arbetet för att komma åt diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor.

Att komma till rätta med skillnaderna i behandling mellan män och kvinnor med funktionshinder är ett långsiktigt arbete och en viktig del i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra det fortsatta arbetet med att genomföra handlingsplanen.

De statliga myndigheterna ska i sitt arbete föregå med gott exempel och ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv vilket också anges i regleringsbreven. Den nya myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ska identifiera vilka strukturella faktorer i samhället som påverkar diskriminering och ojämlikhet i levnadsvillkor för såväl kvinnor och män som pojkar och flickor med funktionshinder. Handikappombudsmannen ska redovisa hur anmälningarna enligt lagen om förbud mot diskriminering fördelar sig mellan män respektive kvinnor och mellan pojkar respektive flickor samt vilka områden anmälningarna rör. Detta kommer att ge oss ytterligare viktiga kunskaper om vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med den dubbla diskriminering som kvinnor med funktionshinder riskerar att råka ut för.

Handisam ska, förutom uppdraget att stödja och samordna sektorsmyndigheterna i deras arbete för att genomföra handikappolitiken, vara en viktig samarbetspartner för övriga statliga myndigheter, kommuner och landsting samt samhället i övrigt. Jämställdheten ska ges särskild uppmärksamhet i myndighetens arbete för att öka kunskaperna i samhället om levnadsvillkoren för personer med funktionshinder och hur samhället kan utformas för att skapa ökad delaktighet och jämlikhet.

Därutöver har även en rad andra myndigheter getts uppdrag för att komma till rätta med skillnaderna mellan funktionshindrade kvinnors och mäns samt flickors och pojkars tillgång till insatser. Försäkringskassan ska se över sina kvalitetssäkringssystem ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i regleringsbrev för 2006 fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder myndigheterna vidtagit för att stödja jämställdhetsintegreringen inom socialtjänsten.

Möjligheterna till inflytande och delaktighet, självständighet och oberoende ska vara desamma för såväl kvinnor och män som flickor och pojkar med funktionshinder. Jag kommer att återkomma till dessa frågor i den skrivelse om uppföljning av handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i mars 2006.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.