drograttfylleri
Skriftlig fråga 2002/03:560 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-20
- Inlämnad
- 2003-02-20
- Besvarad
- 2003-02-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-03-04
- Svar anmält
- 2003-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga 2002/03:560
av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om drograttfylleriPolis och åklagare beskriver drograttfylleri som ett allt större problem. Enligt uppgift finns det en hård kärna av kriminella missbrukare som struntar i lagen och anser att de har rätt att köra.
Ute i trafiken är drogmissbrukarna mycket farliga och det inträffar ofta allvarliga olyckor som en följd av deras framfart.
Enligt uppgift är det grovt kriminella som inte är rädda för att bli rapporterade av polisen som står för en stor del av dessa brott. Drograttfylleriet försvinner ofta bland andra brott de åtalas för och ger i praktiken inte så stor effekt på straffet.
Rättsvårdande myndigheter efterlyser en tydlig markering från samhällets sida att drograttfylleri är farligt.
Man efterlyser en möjlighet att kunna döma till särskilt straff för drograttfylleri där en höjning av straffskalan till ett års fängelse skulle innebära en möjlighet att begära dem som begår brotten vanemässigt häktade.
Detta skulle i sin tur innebära att man kunde bryta kedjan av upprepade drograttfyllerier.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att ge de rättsvårdande myndigheterna möjligheten att gripa in vid drograttfylleri?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:560 besvarad av Thomas Bodström
den 5 mars
Svar på fråga 2002/03:560 om drograttfylleri
Justitieminister Thomas Bodström
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge de rättsvårdande myndigheterna möjligheten att gripa in vid drograttfylleri.
Inledningsvis vill jag understryka hur allvarligt jag ser på problemet med att personer upprepade gånger kör bil när de är påverkade av droger eller alkohol. Rättsväsendet ska självklart ha effektiva verktyg att arbeta med för att vi ska komma till rätta med de problem som denna brottslighet utgör.
Att så kallade drograttfylleri är en mycket allvarlig företeelse markeras bland annat genom att en nollgräns för narkotika i trafiken infördes 1999. Den som framför motordrivet fordon med narkotikaklassade droger i kroppen kan således dömas för rattfylleri oavsett graden av påverkan. Om föraren varit avsevärt påverkad och brottet bedöms som grovt är stadgat fängelse i högst två år. Fängelse kan dock även dömas ut för rattfylleri som inte är grovt, till exempel vid flerfaldig brottslighet eller återfall i brott.
I samband med lagändringen 1999 utvidgades även polisens kontrollmöjligheter genom att det blev tillåtet för polisen att företa en ögonundersökning vid misstanke om bland annat drograttfylleri. Rikspolisstyrelsen satsar dessutom löpande på att öka kunskapen om drogpåverkan. Sammantaget ger dessa åtgärder större möjligheter att upptäcka drogpåverkade förare, vilket också visar sig i statistiken.
För att förhindra att en person som är misstänkt för grovt rattfylleri fortsätter att begå brott finns möjlighet för åklagare att besluta om anhållande och att begära denne häktad. Därutöver har polisen möjlighet att omhänderta påverkade personer.
Det finns även andra åtgärder som kan vidtas i brottsförebyggande syfte. I trafikbrottslagen finns exempelvis möjlighet att förverka fordon som använts vid trafikbrottslighet. En översyn av dessa bestämmelser har inletts i syfte att utvidga möjligheterna till förverkande. Jag kommer också att överväga en ändring i polislagen som innebär att polisen tillfälligt ska kunna omhänderta egendom som kan komma till användning vid brott.
Det är också oerhört viktigt att personer som begår brott och som har missbruksproblem erbjuds behandling. Olika behandlingsmetoder utvecklas hela tiden och domstolarna har goda möjligheter att döma till en påföljd som både tillgodoser ett vårdbehov och som är tillräckligt ingripande.
Som jag nämnde inledningsvis ser jag mycket allvarligt på rattfylleribrottsligheten och jag anser att dagens straffrättsliga lagstiftning också återspeglar det förhållandet. Givetvis följer jag också utvecklingen på området mycket noggrant.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.