droger
Skriftlig fråga 1999/2000:221 av Nyström, Elizabeth (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-16
- Anmäld
- 1999-11-23
- Besvarad
- 1999-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:221
av Elizabeth Nyström (m) till justitieminister Laila Freivalds om drogerEn 24-årig kvinna som hittades död i sin lägenhet i Göteborg nyligen misstänks vara det tredje kända dödsoffret för drogen GHB.
GHB är en "partydrog" som fått ökad popularitet på senare år. En av dess egenskaper är att den frisätter tillväxthormon i kroppen och medlet har därför spridits i kroppsbyggarkretsar. Drogen har även berusningseffekt och har således kommit att användas som s.k. partydrog. Den är mest spridd i Göteborgsområdet och i Härnösand, men har även förekommit i Örebro och Borås.
Faran med GHB är att det är en hårfin skillnad mellan lagom och livsfarlig dos. Intaget av drogen kan leda till våldsam aggressivitet och GHB figurerar i samband med rader av våldsbrott. Att det också kan leda till döden har alltså minst tre unga människors familjer och vänner smärtsamt fått erfara.
Polis och åklagare står rådvilla i kampen mot preparatet då det inte är klassat som narkotika eller dopningsmedel.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att underlätta bekämpningen av nya innedroger?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:221 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på frågorna 1999/2000:204 om GHB i narkotikalagen, 221 om droger och 232 om GHB
Socialminister Lars Engqvist
Elizabeth Nyström har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser vidta för att underlätta bekämpningen av nya innedroger. Rinaldo Karlsson har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser vidta för att klassificera GHB som narkotika- eller dopningsmedel. Arbetet inom regeringen är så organiserat att samordningsansvaret för drogfrågorna vilar på mig. Jag besvarar därför frågorna. Thomas Julin har frågat mig om regeringen avser att föra in GHB under narkotikakontrollagen. Jag besvarar de tre frågorna i ett sammanhang.
Som svar på frågorna som allmänt rör kontrollen av narkotika och andra droger ber jag att få lämna en kort bakgrund till dagens lagstiftning.
I Sverige har vi, liksom i många andra länder, kunnat märka en allt aggressivare marknadsföring av olika typer av droger. Huvudparten av de "nya" drogerna är redan narkotikaklassificerade när de introduceras på marknaden, medan andra, främst syntetiska droger, ännu inte har hunnit narkotikaklassificeras. För att uppnå ett snabbare klassificeringsförfarande av narkotika genomfördes i våras en ändring av definitionen av narkotika i narkotikastrafflagen. Ändringen innebar främst att definitionen vidgades till att också omfatta varor med euforiserande effekter. Samtidigt kriminaliserades genom en ändring i dopningslagen bruket och innehavet av dopningspreparat.
Trots ändringen av narkotikadefinitionen kommer det inte vara möjligt att narkotikaklassificera alla nya droger som i dag marknadsförs eller används i berusningssyfte. Under senare år har dödsfall inträffat med varor som inte varit reglerade enligt någon lagstiftning. I syfte att begränsa handeln med sådana varor trädde samtidigt med ändringarna av narkotikadefinitionen i narkotikastrafflagen en ny lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor i kraft. Lagen ger möjlighet att ingripa mot varor som, utan att vara narkotika, dopningsmedel eller godkända läkemedel, medför fara för människors liv eller hälsa.
Jag bedömer, mot bakgrund av de lagändringar som genomförts, att vi har tillfredsställande rättsliga möjligheter att snabbt gripa in mot nya syntetiska droger, antingen genom narkotikaklassificering eller genom att använda den nya lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Frågan om ämnet GHB är dock mer komplicerad. Eftersom GHB är godkänt läkemedel i åtminstone ett annat EU-land kan inte lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor tillämpas. För att ett preparat ska kunna narkotikaklassificeras ställs, som jag här har beskrivit, vissa krav, som GHB hittills inte har bedömts uppfylla. Förutsättningarna för en eventuell narkotikaklassificering har dock ändrats genom de lagändringar som genomförts i narkotikastrafflagen tidigare i år. Frågan är dock om inte GHB i första hand är ett dopningspreparat. I två olika propositioner har man kommit fram till att så kan vara fallet. I Göteborg pågår för närvarande en rättegång där åtal är väckt för brott mot dopningslagen mot en person som innehaft bl.a. 20 liter GHB. Åklagaren i målet har uttryck tillfredsställelse med det yttrande som Socialstyrelsens rättsliga råd avgivit i frågan, och han har uttalat att han ser fram emot en fällande dom. Utslaget i det målet blir vägledande för frågan om GHB är ett dopningspreparat och därmed kan kontrolleras enligt dopningslagen eller om narkotikaklassificering av GHB ska övervägas. Jag ser ingen anledning att föregripa tingsrättens beslut i den frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.