drogen kat

Skriftlig fråga 1999/2000:590 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-22
Besvarad
2000-02-29
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 1999/2000:590

av Elizabeth Nyström (m) till justitieminister Laila Freivalds om drogen kat

Redan 1995 kom larmrapporter om att handeln med drogen kat ökade markant. Sedan dess har missbruket ökat lavinartat. Organisationen Sveriges invandrare mot narkotika räknar med att det 1994 fanns ca 500 katmissbrukare och att antalet förra året var uppe i ca 8 000. En femtondubbling på bara fem år!

Det innebär att kat i dag är nästan lika vanligt som amfetamin, Sveriges mest spridda tyngre drog. Drogen finns nu i hela landet och når helt nya grupper. Trots att det är mer än tio år sedan kat blev narkotikaklassat i Sverige har missbruket kunnat växa obehindrat. Straffsatserna är lägre än för andra knarkbrott och katbekämpning står enligt uppgift långt ned på polisens prioriteringslista.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att minska användningen av drogen kat?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:590 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 29 februari

Svar på fråga 1999/2000:590 om drogen kat

Socialminister Lars Engqvist

Elizabeth Nyström har ursprungligen ställt en fråga till justitieministern om vilka åtgärder som avses vidtagas för att minska användningen av drogen kat. Jag har övertagit frågan eftersom den handlar om missbruk av en narkotikaklassad drog.

Med kat avses blad eller skott från buske eller träd som tuggas för att erhålla en berusningseffekt. Kat är ett centralstimulantia med kathinon som verksam substans. Kathinon har en farmakologisk profil som är mycket lik amfetaminets. Sverige införde 1989 en klassning av katväxtens ovanjordiska delar som ett narkotiskt preparat.

Genom att missbruket främst sker inom etniskt slutna grupperingar kan inhämtande av uppgifter om dess omfattning vara förenat med vissa svårigheter. Det finns ingen entydig bild av missbrukets omfattning och en viss försiktighet bör iakttagas vid dessa bedömningar som inte enbart kan grundas på hypotetiska beräkningar om dygnsdos i förhållande till den insmugglade mängden. De rapporter som nu talar om ett kraftigt ökat missbruk är naturligtvis oroande och det kan inte bortses från att just den slutna gemenskapen kring missbruket förstärker självadministrationsbeteendet. Reella bedömningar av missbrukets omfattning bör kunna göras av olika berörda myndigheter och organisationer.

Regeringen har genom narkotikaklassningen gett, socialtjänst, tull och polis, incitament för åtgärder inom respektive ansvarsområde och förlitar sig därmed på att det ansvar som myndighetsutövningen medför används på ett för verksamheten fullgott sätt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.