Dövblindas möjlighet att studera vid folkhögskola
Skriftlig fråga 2006/07:786 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-03-02
- Inlämnad
- 2007-03-02
- Besvarad
- 2007-03-07
- Svar anmält
- 2007-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 mars
Fråga
2006/07:786 Dövblindas möjlighet att studera vid folkhögskola
av Barbro Westerholm (fp)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
För vissa ungdomar som är dövblinda har folkhögskola varit ett alternativ för att hämta igen det man missat i skolan, men också för att utvecklas vidare som person. Från och med den 1 januari 2007 har det emellertid blivit mycket svårare för dessa ungdomar att läsa på folkhögskola. Skälet är den begränsning gällande studiemedel som CSN införde för personer som samtidigt uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta var troligtvis inte en konsekvens som avsågs vid införande av begränsningen av möjligheterna att få tillgång till studiemedel.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jan Björklund vad han avser att vidta för åtgärder så att dövblinda ungdomar kan läsa vid folkhögskola så som tidigare var fallet.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:786 besvarad av Utbildningsminister Lars Leijonborg
Svar på fråga
2006/07:786 Dövblindas möjlighet att studera vid folkhögskola
Utbildningsminister Lars Leijonborg
Barbro Westerholm har frågat skolministern vad han avser att vidta för åtgärder så att dövblinda ungdomar kan läsa vid folkhögskola med samma ekonomiska villkor som tidigare. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Våren 2006 beslutade riksdagen om vissa förändringar inom sjuk- och aktivitetsersättningen som syftade till att skapa ökade möjligheter för personer som hamnat utanför arbetsmarknaden att återgå till arbete. Som ett led i detta infördes bestämmelser om att sjuk- och aktivitetsersättning kan vilandeförklaras vid studier. Avsikten är att studier ska kunna vara ett sätt att stimulera till och möjliggöra ett återvändande till arbetslivet. Samtidigt infördes en samordningsbestämmelse mellan studiemedelssystemet och sjuk- och aktivitetsersättningen som innebär att en person under en och samma tidsperiod inte kan få både studiemedel och sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samordningsbestämmelser är principiellt viktiga för att samhällets trygghetssystem ska fungera väl och säkerställer att ersättningar från olika trygghetssystem inte lämnas samtidigt för samma ändamål. Bestämmelserna är lika för alla och alltså inte riktade mot någon särskild grupp i samhället. Den nya samordningsbestämmelsen mellan studiemedelssystemet och sjuk- och aktivitetsersättningen har dock fått olyckliga konsekvenser för vissa personer med funktionshinder som studerar vid bland annat folkhögskola. Dessa studerande har tidigare haft både studiemedlets bidragsdel och aktivitetsersättning.
Enligt vad regeringen erfar kommer de personer som redan har beviljats studiemedel av Centrala studiestödsnämnden (CSN) parallellt med aktivitetsersättning att få behålla studiemedlen under den tid de beviljats studiemedel för.
Någon försämring på kort sikt är det alltså inte frågan om. Hur statens stöd till dessa personer ska se ut på lång sikt är ett område som jag särskilt kommer att uppmärksamma.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.