döva studenters situation på högskolor och universitet

Skriftlig fråga 2000/01:204 av Davidson, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-09
Anmäld
2000-11-14
Besvarad
2000-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 november

Fråga 2000/01:204

av Inger Davidson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om döva studenters situation på högskolor och universitet

Att vara döv innebär att vara tvungen att möta svårigheter hörande människor aldrig behöver fundera över. Särskilt framträdande blir detta handikapp när en döv individ ger sig in i en miljö där talet och ordet är så dominerande som i högskolorna och universiteten. I dag finns god hjälp att få för dessa studenter bl.a. med teckenspråkstolkning av föreläsningar. Problemen löses dock inte helt av detta eftersom så fort en döv student tittar ned i sina papper för att anteckna förlorar denne all kontakt med tolken/föreläsaren. För många döva är dövheten dessutom kopplad till andra språkliga problem vilket ytterligare försämrar inlärningshastigheten.

För att kompensera för detta får döva på grund- och gymnasieskolan längre tid på sig att klara av en utbildning. På treåriga gymnasieutbildningar får de döva vid behov läsa i fyra år. Denna möjlighet finns inte vid högskolestudier. För att få studiemedel krävs liksom för andra studenter att minst 30 poäng avklaras under ett år, detta trots att förutsättningarna för inlärning knappast kan jämställas. Det finns möjligheter att hos CSN få en sänkning av kravet på antalet poäng, men först efter att med ett lärarintyg ha bevisat att ens handikapp gör en oförmögen att läsa i samma takt som studiekamraterna. En handling som inte kan påstås stärka den döves självförtroende och studiemotivation.

Utifrån detta är min fråga:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att de döva ska ha automatisk rätt till en minskning av antalet poäng per år som CSN kräver för att få studiemedel?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:204 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 15 november

Svar på fråga 2000/01:204 om döva studenters situation på högskolor och universitet

Utbildningsminister Thomas Östros

Inger Davidson har frågat mig vad jag avser att göra för att de döva ska ha automatisk rätt till en minskning av antalet poäng per år som Centrala studiestödsnämnden (CSN) kräver för att få studiemedel.

Att få studiemedel är en rättighet som är förenad med vissa villkor. Ett sådant villkor är krav på studieresultat. Efter en individuell prövning, där hänsyn ska tas till förhållanden av personlig natur som kan ha påverkat studieresultaten, kan CSN medge undantag från de krav på studieresultat som annars skulle gälla. Som förhållanden av personlig natur kan enligt CSN:s praxis räknas t.ex. egen sjukdom, nära anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen, vård av sjukt barn, vård av närstående, barnpassningssvårigheter och funktionshinder som medför att den studerande är oförmögen att läsa i normal studietakt.

Jag anser att nuvarande ordning är rimlig mot bakgrund av att utgångspunkten för studiemedelssystemet är att samma förutsättningar ska gälla för samtliga studiemedelstagare och att det inte med automatik görs någon skillnad mellan personer som på något sätt är funktionshindrade och andra studerande. Många döva och andra funktionshindrade personer klarar av normal studietakt. Att redan från början ställa lägre krav på dessa studerande och därmed särbehandla dem skulle strida mot det etablerade synsättet att inte särbehandla personer med funktionshinder. Samtidigt är det rimligt att CSN kan medge undantag från uppställda krav på studieresultat utifrån en individuell prövning.

Mot denna bakgrund anser jag att det inte är motiverat att vidta några åtgärder i denna fråga.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.