domstolstrots
Skriftlig fråga 1998/99:205 av Sandlin, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-18
- Anmäld
- 1998-12-21
- Besvarad
- 1999-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 december
I kommuner och landsting pågår lag- och domstolstrots. Den som t.ex. söker bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller en insats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan inte förutse socialnämndens beslut. Även om han/hon efter ett överklagande får rätt i domstol är det inte alls säkert att domen verkställs. Rättssäkerheten är därmed satt ur spel.
Under de senaste åren har trotset uppmärksammats särskilt vid några tillfällen. Hovrätten i Skåne och Blekinge fann 1995 att en nämnd i Olofström gjort sig skyldig till domstolstrots när den inte verkställde en länsrättsdom om ekonomiskt bistånd och Socialstyrelsen redovisade ett stort antal icke verkställda domar samt lagtrots i sin slutrapport över uppföljningen av handikappreformen från 1994.
Lokaldemokratikommittén (SOU 1993:109), slog fast att vägen via brottsbalken inte är framkomlig, främst ur demokratisynpunkt. Redan existerande svårigheter med att t.ex. rekrytera förtroendevalda förstärks. Kommittén kom med några förslag till sanktioner, men förslagen kritiserades kraftigt varpå utredningen lades i malpåse. Trotset har också utan framgång utretts av Finansdepartementet (Ds 1995:27). Självklart måste det finns en bestämmelse om tjänstefel, det är ingen bra lösning att låta enskilda förtroendevalda bli ansvariga därför att kommuner och landsting inte prioriterar i verksamheten så att lagar och domar kan efterlevas. Rättsäkerheten måste dock säkrast.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att komma tillrätta med detta problem?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:205 besvarad av Statsrådet Britta Lejon
- Statsrådet Britta Lejon
den 13 januari
Lena Sandlin har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att komma till rätta med problemet att kommuner och landsting i vissa fall trotsar lagar och domar.
Först vill jag betona att kommuner och landsting naturligtvis är skyldiga att följa de lagar som gäller och att de också är skyldiga att rätta sig efter beslut som meddelats av domstol. Jag anser därför att kommunalt domstolstrots är oacceptabelt.
Frågan om det bör införas sanktionssystem för att säkerställa att kommuner och landsting följer lagar och domar har varit föremål för flera utredningar. Kommunalansvarsutredningen föreslog i sitt betänkande Kommunalbot (SOU 1989:64) att kommunalbot skulle kunna åläggas en kommun eller ett landsting för bl.a. grova lagöverträdelser. Förslaget ledde inte till lagstiftning. Frågan om olika åtgärder för att komma till rätta med s.k. domstolstrots, lagtrots och andra liknande överträdelser från kommuners och landstings sida har också behandlats i Lokaldemokratikommitténs delbetänkande Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU 1993:109) och i departementspromemorian Kommunalt domstolstrots och lagtrots (Ds 1995:27). Delbetänkandet och promemorian har remissbehandlats och bereds inom Justitiedepartementet.
Inom departementet har jag för närvarande att bereda ett antal frågor som rör förhållandet mellan staten, kommunsektorn och medborgarna. Det finns anledning att anlägga både demokratiaspekter och aspekter på hur staten bör förhålla sig till kommunsektorn när det gäller t.ex. styrning och kontroll. Domstols- och lagtrots undergräver den enskildes rättssäkerhet och ytterst rättssamhällets trovärdighet. Jag har inlett en genomgång av dessa frågor i syfte att kunna göra en mer samlad bedömning av hur de lämpligen bör lösas. I dagsläget kan jag därför inte ge något närmare besked om hur och när regeringen kommer att hantera bl.a. frågan om kommunalt domstolstrots.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.