domstolsbalanser
Skriftlig fråga 2004/05:922 av Linander, Johan (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-09
- Inlämnad
- 2005-02-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-02-25
- Svar anmält
- 2005-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 februari
Fråga 2004/05:922
av Johan Linander (c) till justitieminister Thomas Bodström om domstolsbalanserSedan 2001 har ungefär hälften av landets tingsrätter lagts ned. Den socialdemokratiska regeringen har med hjälp av Vänsterpartiet och Miljöpartiet konsekvent gått genom län för län och lagt ned alla mindre tingsrätter i strävan att enbart ha en tingsrätt per län. Centerpartiet har lika konsekvent varnat för denna utveckling och motsatt sig besluten om nedläggning. Ett av de viktigaste argumenten har varit att de mindre tingsrätterna visat en mycket god effektivitet som ofta med lätthet överträffar de riktigt stora tingsrätterna.
Nu har statistiken för år 2004 visat att domstolsväsendet är på väg åt helt fel håll. Antalet öppna ärenden visar bra hur de rättsliga myndigheterna klarar sitt uppdrag. Samtidigt som åklagarna under år 2004 minskat sitt antal öppna ärenden med 13 % har domstolarna ökat sin balans med 11 %. Även polisen har minskat sin balans. Detta innebär att polisens och åklagarnas ansträngningar att utreda brotten inte leder till snabbare lagföring eftersom målen hamnar i domstolarnas balanser.
Med anledning härav vill jag fråga justitieministern:
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta med anledning av de mycket oroväckande följderna av nedläggningar av landets mindre tingsrätter?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:922 besvarad av Thomas Bodström
den 25 februari
Svar på fråga 2004/05:922 om domstolsbalanser
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta med anledning av följderna för domstolarna av de pågående sammanläggningarna av tingsrätter.
Det är självfallet en viktig del i ett väl fungerande domstolsväsende att mål och ärenden inte onödigt uppehålls utan kan beredas och avgöras i den takt de kommer in. För att bland annat skapa förutsättningar för ökad effektivitet pågår sedan några år en omfattande reformering av rättsväsendet. För domstolsväsendet innebär reformarbetet bland annat förändringar av den yttre och inre organisationen, renodling av verksamheten och förbättringar av det processuella regelverket. Domstolsväsendets yttre organisation är aktuell också i våra övriga nordiska grannländer.
Att skapa större tingsrätter är i sig inte tillräckligt för att uppnå kortare handläggningstider och minskade balanser. De större tingsrätterna har dock bättre möjligheter att organisera arbetet på ett sätt som gör att handläggningstiderna kan minska. Detta genom att införa nya och mer effektiva beredningsformer. Det är också viktigt att domstolarna har en sådan storlek att den dömande verksamheten inte påverkas negativt vid exempelvis föräldraledigheter eller sjukfrånvaro. Dessutom bör framhållas att en av målsättningarna med reformarbetet är att öka den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. En bättre samordning medför att dess företrädare inte behöver lägga lika mycket tid på resor till och från domstolarna utan i stället kan använda den tiden till sina huvuduppgifter.
Johan Linander har hänvisat till statistik för år 2004 som visar att målbalanserna i domstolarna har ökat jämfört med föregående år. Jag vill klargöra att den korrekta siffran för ökningen av tingsrätternas balanser är 7,6 %. Ökningen av antalet balanserade mål har bland annat sin grund i att antalet inkomna mål till tingsrätterna ökade under samma period. Denna ökning är delvis en naturlig följd av att polis och åklagare arbetat aktivt för att minska sina ärendebalanser under perioden. Det bör emellertid framhållas att tingsrätterna, trots ökade balanser, avgjorde fler mål under år 2004 än under år 2003. Det kan också konstateras att varje domare i genomsnitt nu avgör fler mål än tidigare. Jag tycker att det bör understrykas att de här resultaten har uppnåtts trots de övergångseffekter som följer av organisationsförändringarna.
De sammanläggningar som genomfördes under åren 1999@2001 har utvärderats med gott resultat. Regeringens slutsats har därför varit att reformarbetet bör gå vidare. Jag kan inte se att resultatet för år 2004 ger anledning till någon annan bedömning än att de pågående reformerna bidrar till en mer effektiv och rättssäker tingsrättsorganisation och att reformarbetet därmed är på rätt väg.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.