Dömda för allvarliga brott och vissa högskoleutbildningar
Skriftlig fråga 2007/08:243 av Bengtsson, Finn (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-09
- Anmäld
- 2007-11-12
- Besvarad
- 2007-11-14
- Svar anmält
- 2007-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 november
Fråga
2007/08:243 Dömda för allvarliga brott och vissa högskoleutbildningar
av Finn Bengtsson (m)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
I dagarna upptäcktes att en nu antagen läkarstuderande vid Karolinska Institutet i Stockholm dömts till elva års fängelse för mord och andra brott i början av 2000-talet. Enligt uppgift rör det sig om så kallat ”hatbrott”. Men då personen frigavs villkorligt våren 2007 har vederbörandes ansökan för läkarstudier beviljats, vilka i efterhand inte kan nekas då antagningsprocessen anses ha skett på korrekt sätt.
Den statliga utredningen om patientsäkerhet, som nyligen initierades av alliansregeringen, har viktigt nog i direktiven att överväga om den som erbjuds anställning i hälso- och sjukvården ska lämna utdrag i belastningsregistret. Men det nu aktuella fallet ställer än mer frågan om hur medellånga och långa utbildningar för hälso- och sjukvården ska hanteras i detta sammanhang i fokus, om det är vettigt att anta någon till exempelvis läkar‑, psykolog‑, sjuksköterske‑ och sjukgymnastutbildningar utan sådan prövning dessförinnan. Risken är att den som genomgår en sådan utbildning ändå sedan kan komma att stoppas från yrkesutövande när jobb söks, till men för kanske både samhällets och studentens investeringar i utbildningen. Å andra sidan kan helt utestängande från möjligheter till sådana utbildningar för en student enbart på informationen i belastningsregistret vara ett hinder för optimal rehabilitering efter sonat brott. Kanske kan en ”mellanväg” som redan från början anger förutsättningarna i sådana speciella fall, efter en genomgången sådan utbildning, vara en möjlighet att överväga.
Min fråga till statsrådet är därför om han anser att en översyn av förutsättningarna redan inför antagning till en medellång eller lång hälso- och sjukvårdsrelaterad utbildning kan vara motiverad, en översyn som i så fall lämpligen samverkar med den nu pågående utredningen om patientsäkerhet i denna sakfråga.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:243 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2007/08:243 Dömda för allvarliga brott och vissa högskoleutbildningar
Statsrådet Lars Leijonborg
Finn Bengtsson har frågat mig om jag anser att en översyn av förutsättningarna redan inför antagning till en medellång eller lång hälso- och sjukvårdsrelaterad utbildning kan vara motiverad, en översyn som i så fall lämpligen samverkar med den nu pågående utredningen om patientsäkerhet i denna sakfråga.
Vårt samhälle präglas av uppfattningen att en person efter avtjänat straff ska kunna verka i samhället på samma premisser som andra. Utbildning kan exempelvis ge tidigare dömda personer möjlighet att bättre få fäste på arbetsmarknaden när de kommer ut ur fängelse.
För att bli antagen till högre utbildning krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Behörighetskraven syftar till att säkerställa att studenten har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta högskoleutbildningen. Såsom kraven på behörighet är utformade i dag finns således ingen möjlighet att kräva utdrag från belastningsregistret.
Andra prövningar såsom att visa registerutdrag eller andra intyg för olika yrken sker i ett senare skede. I förra veckan lade regeringen fram proposition (prop. 2007/08:28) Utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att studenter som genomgår lärarutbildningen ska uppvisa utdrag från belastningsregistret för att få genomgå den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Syftet är att öka barns skydd mot risken att utsättas för övergrepp eller kränkningar från personer som arbetar inom de berörda verksamheterna. Det är dock viktigt att påpeka att registerutdrag inte krävs för tillträde till lärarutbildningen utan att detta krav ställs först när studenterna ska genomföra den verksamhetsförlagda utbildningsdelen.
Precis som Finn Bengtsson påpekar finns i dag ingen sådan möjlighet när det gäller andra utbildningar, exempelvis inom vård och omsorg. Då överlämnas prövningen till blivande arbetsgivare. Att upprätthålla förtroendet för hälso- och sjukvården är av central betydelse. Regeringen har tillsatt en utredning om patientsäkerhet (S2007:06) som bland annat ska överväga om också den som erbjuds anställning inom hälso- och sjukvården ska lämna utdrag ur belastningsregistret. Utredningen ska också göra en översyn av regelverket kring läkarlegitimation. Detta kan leda till att förutsättningarna för att arbeta inom hälso- och sjukvården blir tydligare för dem som söker till läkarutbildningen. Det ställs olika krav för olika yrken och det är upp till studenterna att själva informera sig om vilka krav som gäller för just det yrke som de senare avser att utöva. Det bör också betonas att en läkarutbildning kan leda till andra anställningar än inom sjukvården.
För närvarande finns det möjlighet att avskilja studenter från utbildning bland annat om studenten har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och om det även till följd av detta förhållande föreligger en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Prövningen görs av avskiljandenämnden för högskolan.
Min uppfattning är att de nuvarande reglerna i huvudsak utgör en rimlig avvägning när det gäller vilka krav som kan ställas inför en utbildning. Prövning av lämplighet inför verksamhet i sjukvården bör även fortsättningsvis ligga på Socialstyrelsen och arbetsgivaren.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.