doktorander

Skriftlig fråga 2002/03:532 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-14
Inlämnad
2003-02-14
Besvarad
2003-02-19
Svar anmält
2003-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2002/03:532

av Annelie Enochson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om doktorander

Att doktorera innebär vanligen att man under de två första åren finansieras via utbildningsbidrag och de sista två åren via doktorandtjänst. Den som är anställd som doktorand (har doktorandtjänst) omfattas av avtalsenliga förmåner utöver det lagstadgade grundskyddet.

Den doktorand som går på utbildningsbidrag är däremot inte berättigad till samma sociala förmåner som en anställd doktorand. Utbildningsbidraget är pensionsgrundande men ger inte underlag för sjukpenning eller a-kassa. Detta trots att utbildningsbidraget är skattepliktigt.

Som doktorand med utbildningsbidrag har man rätt att behålla detta i händelse av sjukdom eller graviditet. Då bidragsgivarna förväntar sig en redovisning av hur medlen använts, ser inte forskningshandledare och kolleger med blida ögon på om en doktorand tar dessa medel, avsedda för forskning, i anspråk för exempelvis föräldraledighet. Det finns således ett motstånd från universitetens sida till att anta unga kvinnor med uttalade planer på att bilda familj. Detta förhållande medför att i synnerhet unga kvinnor måste välja mellan att antingen forska eller bilda familj.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att utbildningsbidrag också ska berättiga till sociala förmåner så att inte till exempel sjukdom eller barnledighet belastar anslag avsedda för forskning?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:532 besvarad av Thomas Östros

den 19 februari

Svar på fråga 2002/03:532 om doktorander

Utbildningsminister Thomas Östros

Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utbildningsbidrag också ska berättiga till sociala förmåner så att inte till exempel sjukdom eller barnledighet belastar anslag avsedda för forskning.

Utbildningsbidrag får ges till den som antas eller är antagen till en forskarutbildning. Bidraget, som är pensionsgrundande, får lämnas för högst två år och fem månader vid forskarstudier på heltid. Senast när det enligt den individuella studieplanen återstår två års utbildning på heltid ska den som uppburit utbildningsbidrag anställas som doktorand. Bestämmelserna kring detta finns i förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander.

Den doktorand som har utbildningsbidrag har rätt att behålla detta vid sjukdom. Personer som arbetat innan forskarstudierna och därmed har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har rätt att behålla denna vilande under studietiden. En doktorand med utbildningsbidrag har rätt att behålla bidraget vid bland annat föräldraledighet samt vid förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer. Om personen på grund av en längre sjukskrivning måste avbryta studierna aktiveras den vilande SGI:n.

Regeringen har sedan mitten av 90-talet gjort kraftfulla satsningar på forskning och forskarutbildning. Under perioden 2000@2004 höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 830 miljoner kronor i direkta reformmedel. Alla högskolor har numera fasta forskningsresurser. De förordningsförändringar avseende forskarutbildningen som trädde i kraft 1998 innebär att finansiering måste vara ordnad under hela studietiden för att en person ska kunna antas som doktorand. Detta har tillsammans med den nämnda satsningen som gjorts på forskning och forskarutbildning medfört att alltfler doktorander har kunnat anställas redan från början av forskarutbildningen.

Jag delar inte Annelie Enochsons uppfattning att unga kvinnor måste välja mellan att antingen forska eller bilda familj. Statistiken visar att sedan kraven på full finansiering infördes 1998 har andelen kvinnor som påbörjat en forskarutbildning ökat.

Den 29 november 2001 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska se över reglerna om bland annat skyddstider för SGI (dir. 2001:104 och dir. 2002:118). Utredaren ska föreslå grundläggande principer för rätten att behålla SGI under tid då förvärvsarbete inte utförs. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2003. Den 5 december 2002 tillsatte regeringen dessutom en särskild utredare som ska se över forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). Utredaren ska bland annat granska effekterna av de förordningsändringar som genomfördes 1998 och föreslå förändringar av gällande regler, om så bedöms nödvändigt, för att säkerställa en effektiv och rättssäker forskarutbildning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 31 december 2003.

Mot bakgrund av ovanstående avser jag för närvarande inte att vidta några åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.