dödsstraffet i USA
Skriftlig fråga 2002/03:1056 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-04
- Anmäld
- 2003-06-04
- Besvarad
- 2003-06-11
- Svar anmält
- 2003-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
Fråga 2002/03:1056
av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Anna Lindh om dödsstraffet i USA3 500 fångar i USA befinner sig i dödscell. 38 amerikanska delstater har fortfarande kvar dödsstraffet. Utöver detta kan även federalt dödsstraff utdömas för ungefär 60 olika typer av brott. I dag används i USA fem former av avrättningsmetoder: elektriska stolen, gas, hängning, arkebusering och giftinjektion. Sedan 1977 (då dödsstraffet återinfördes) har över 600 amerikaner avrättats och av dessa hade uppemot 20 avrättats för brott de begått före 18 års ålder samt att över 30 avrättade individer har varit psykiskt sjuka. Dödsstraffet är grymt, drabbar oskyldiga och hör inte hemma i civiliserade samhällen. Dödsstraffet är diskriminerande och drabbar vanligare de mest utsatta i samhället samtidigt som det ofta sker godtyckligt. Trots dessa skäl fortsätter en av världens största demokratier, USA, att mörda individer i statens namn. Under våren har flera statliga avrättningar skett. Amnesty International rapporterar om ännu ett fall: Carl Isaac avrättades den 6 maj i delstaten Georgia för delaktighet i mord begångna 1973. Högsta domstolen vägrade att stoppa avrättningen trots att två av dess medlemmar ansåg att avrättningen bröt mot konstitutionen, eftersom Isaac suttit så länge i fängelse. Carl Isaac satt nära 30 år i fängelse och till största delen i dödscell. Han dömdes till döden 1974 men hans dom ändrades 1985. Men 1988 dömdes han åter till döden. Isaac är den 32:a personen som avrättas i USA i år. Den 11 till den 13 juni besöker vår utrikesminister Anna Lindh Washington och New York.
På vilket sätt ämnar utrikesministern uppmärksamma och kritisera den amerikanska synen på dödsstraffet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1056 besvarad av
den 11 juni
Svar på fråga 2002/03:1056 om dödsstraffet i USA
Utrikesminister Anna Lindh
Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att uppmärksamma och kritisera den amerikanska synen på dödsstraffet i samband med mitt besök i USA den 11@13 juni.
Arbetet mot dödsstraffet är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, såväl i våra bilaterala relationer som i internationella forum. Sedan Sveriges inträde i EU drivs mycket av arbetet inom EU:s ram och till grund för det arbete som bedrivs vilar Allmänna rådets riktlinjer som antogs av EU:s utrikesministrar i juni 1998. Riktlinjerna uppställer som mål ett totalt avskaffande av dödsstraffet och verkar för att de länder som fortfarande tillämpar dödsstraffet vidtar åtgärder för att begränsa dess användning.
Sedan riktlinjerna antogs har ett stort antal uppvaktningar gjorts i flera länder. På grund av det stora antalet avrättningar i USA har många av dessa uppvaktningar gällt dödsstraffet i USA. I samråd med EU:s ambassader i Washington har lokala riktlinjer antagits för detta arbete. Förutom uppvaktningar i enskilda fall ingår också att föra fram frågan om dödsstraffets avskaffande i kontakter på politisk nivå, såväl på federal- som delstatsnivå, i massmedier samt genom att stödja enskilda organisationer som arbetar mot dödsstraffet.
Även om dödsstraffsituationen fortsatt ser dyster ut i USA ser vi dock en trend mot ett ifrågasättande av tillämpningen, främst vad gäller dödsstraff mot psykiskt funktionshindrade. Flera delstater har antagit lagstiftning som förbjuder dödsstraff när det kan beläggas att en person är psykiskt funktionshindrad.
Dödsstraffets avskaffande är en återkommande punkt i samtal med USA på alla nivåer. Jag har vid tidigare tillfällen tagit upp detta med såväl Colin Powell som andra amerikanska företrädare, och den svenska synen på dödsstraffet som grymt och inhumant är väl känd i USA.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.