Dödsstraffet i Iran
Skriftlig fråga 2009/10:253 av Engle, Kerstin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-27
- Anmäld
- 2009-11-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-12-14
- Svar anmält
- 2009-12-14
- Besvarad
- 2009-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga
2009/10:253 Dödsstraffet i Iran
av Kerstin Engle (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är alarmerande. Efter presidentvalet i juni har oppositionella fängslats, dödats i oroligheter, misshandlats och fem personer har dömts till döden för att ha deltagit i protesterna efter valet.
Det förekommer förtryck av minoriteter och även här tillämpas dödsstraffet, exempelvis mot kurder.
Enligt MR-organisationer som Amnesty och Human Rights Watch är Iran det land som avrättar flest människor i världen efter Kina. Man avrättar minderåriga och steningar förekommer.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran och särskilt gällande dödsstraffet?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:253 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 14 december
Svar på fråga
2009/10:253 Dödsstraffet i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Kerstin Engle har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran och särskilt gällande dödsstraffet.
Regeringen är djupt bekymrad över den övergripande bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran som Kerstin Engle beskriver. Denna fråga har en hög prioritet både för Sverige och för EU. Detta har också återspeglats under det svenska ordförandeskapet i EU.
Både bilateralt och i egenskap av EU-ordförande har regeringen vid
flera tillfällen den senaste tiden kraftigt fördömt de iranska myndigheternas brutalitet och massarresteringar av oppositionella liksom den fortsatta tillämpningen av dödsstraffet. Den 23 oktober publicerades en EU-deklaration om situationen för de mänskliga rättigheterna i efterdyningarna av presidentvalet i Iran.[1] I ett uttalande den 1 december belystes bl.a. de omfattande bristerna avseende rätten till en rättvis rättegång, som är i strid med både nationell lagstiftning och Irans internationella åtaganden.[1] I ett uttalande den 2 december framförde ordförandeskapet protester mot överhängande avrättningar mot minderåriga i Iran.[1]
Även multilateralt uppmärksammas situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. FN:s generalförsamling antar årligen en resolution som EU ställer sig bakom, där oro uttrycks över bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Jag kan försäkra Kerstin Engle att Sverige och EU även fortsättningsvis kommer att fortsätta att försöka förmå Iran att respektera och implementera de mänskliga rättigheterna, i enlighet med Irans internationella åtaganden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.