dödsstraff i Kina

Skriftlig fråga 2001/02:1406 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-07-05
Besvarad
2002-07-19
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juli

Fråga 2001/02:1406

av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om dödsstraff i Kina

Ekonomiskt har Folkrepubliken Kina gjort stora framsteg under de senaste tio åren, men de ekonomiska reformerna har inte följts av politisk liberalisering. Mänskliga rättigheter kränks alltjämt vardagligen av Kina.

Polisstaten finns fortfarande kvar och polisiär korruption är vardagsmat. Tortyr och misshandel används av statliga myndigheter. Siffror har nyligen publicerats vad gäller antalet dödsstraff i världen. De visar en oerhört allvarlig utveckling. Fler än 4 700 människor avrättades i världen förra året, vilket är mer än dubbelt så många som år 2000. Så många som tre fjärdedelar av avrättningarna 2001 verkställdes i och av Kina. Under 2001 utdömdes över 4 000 dödsstraff och hela 2 468 stycken verkställdes.

Det finns inga särskilda omständigheter som rättfärdigar Kinas agerande vad gäller dödsstraffanvändningen. Detta måste tydligt klargöras i Sveriges politiska kontakter med Kinas ledning.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern följande:

Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att framföra Sveriges syn på användningen av dödsstraff till Kinas politiska ledning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1406 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 18 juli

Svar på fråga 2001/02:1406 om dödsstraff i Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att framföra Sveriges syn på användningen av dödsstraff till Kinas politiska ledning.

De mänskliga rättigheterna upptar en väsentlig plats i Sveriges förbindelser med Kina. Som jag har sagt, vid flera tidigare tillfällen, ser regeringen mycket allvarligt på bristerna i efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i landet. Jag delar helt Sten Tolgfors mening att det inte finns några särskilda förhållanden i Kina som kan rättfärdiga bruket av dödsstraffet där. Regeringens hållning är att dödsstraffet är fel under alla omständigheter. Straffets omfattande bruk i Kina är särskilt förkastligt.

Sverige och EU har vid flera tillfällen protesterat mot dödsstraffet på hög nivå med Kinas regering och uppmanat Kina att inte bara begränsa straffets användande utan att avskaffa det helt. Det har skett i direkta samtal och kontakter med den kinesiska regeringen, både bilateralt och i möten mellan EU och Kina, liksom i anföranden i FN. Under våren har det bl.a. skett i mars vid EU:s särskilda dialogmöte med Kina om de mänskliga rättigheterna, då vi inom EU särskilt vände oss mot den kraftiga ytterligare ökning i dödsstraffets bruk som förefaller ha inträtt sedan våren 2001. Från regeringens sida utgår vi från att de mänskliga rättigheterna kommer att vara ett viktigt ämne på dagordningen vid det toppmöte mellan EU och Kina som sannolikt kommer att äga rum i Köpenhamn i september. Sverige kommer att yrka på att dödsstraffet tas upp särskilt vid det tillfället.

Så länge dödsstraffet förekommer i Kina kommer regeringen att protestera mot dess bruk i våra möten med Kinas ledning. Dödsstraffets grymhet och dess oåterkalleliga natur gör att det inte bör ha någon plats i en modern och civiliserad rättsordning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.