djurskyddslagen
Skriftlig fråga 1998/99:69 av Ringqvist, Jonas (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-16
- Anmäld
- 1998-11-23
- Besvarad
- 1998-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 november
Djurskyddslagen stadgar djurs rätt till en god djurmiljö och naturligt beteende. Trots denna lag lever fortfarande många djur i en miljö som definitivt inte kan kallas god djurmiljö och där möjligheten till ett naturligt beteende är starkt begränsad. Trots att vi haft djurskyddslagen i tio år så tillämpas den fortfarande inte på det sätt den borde.
På senare tid har antalet protestaktioner mot verksamheter som håller djur i en otillräcklig djurmiljö ökat. Aktionerna har varit både lagliga och olagliga. Ett exempel som kan nämnas är protestaktionerna mot SMI:s aphållning, där Jordbruksverket har dömt ut anläggningen som "inte tillräckligt god djurskyddsmässig standard" men ändå givit SMI tillstånd att fortsätta verksamheten. Ett annat exempel är utsläppen av minkar. Även pälsdjurshållningen står i skarp kontrast mot djurskyddslagens skrivningar om god djurmiljö. Det är alltid olyckligt när människor på detta sätt tar lagen i egna händer. Oskyldiga drabbas, djur far illa och minkutsläppen är till skada för den kringliggande naturen. Aktionerna måste dock ses mot bakgrund av att djurskyddslagen inte tillämpas, att regering och myndigheter accepterar att vissa individer far illa och inte garanteras de rättigheter som djurskyddslagen ger dem. Med anledning av detta ställer jag min fråga till jordbruksministern.
Vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidtaga för att djurskyddslagen framöver skall efterlevas bättre, för att på så sätt återupprätta tron på djurskyddslagen som ett gott skydd för djuren och undvika att enskilda medborgare tar lagen i egna händer genom olagliga aktioner?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:69 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 25 november
Jonas Ringqvist har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidtaga för att djurskyddslagen framöver skall efterlevas bättre, för att på så sätt återupprätta tron på djurskyddslagen som ett gott skydd för djuren och undvika att enskilda medborgare tar lagen i egna händer genom olagliga aktioner.
Redan i dag ger djurskyddslagen (1988:534) ett gott skydd till djuren men det betyder inte att lagstiftningen inte kan bli ännu bättre. Det pågår ständigt ett värdefullt meningsutbyte mellan Jordbruksdepartementet, olika myndigheter och intresseorganisationer, t.ex. djurskyddsföreningar, i frågor som gäller djurskydd. Detta ser jag som ett fruktbart samarbete och det har som resultat att regler och förordningar ständigt förändras och skärps. Viktigt är också att djurskyddstillsynen förbättras för att tillförsäkra god efterlevnad av lagen.
Angående aphållningen på Smittskyddsinstitutet är regeringens inställning att apor behövs i forskning för att få fram vaccin och läkemedel mot hiv/aids och i säkerhetskontroll av poliovaccin. Regeringen har därför beslutat att SMI skall bygga ett nytt djurhus för att bättre tillgodose de krav som kan ställas på god djurhållning. Det nya djurhuset skall vara beläget på Karolinska institutets område och beräknas stå klart under år 2000. Statens jordbruksverk som har det centrala ansvaret för djurskyddstillsyn i Sverige har i avvaktan på att det nya djurhuset skall bli färdigt givit Smittskyddsinstitutet tidsbegränsade tillstånd för sin djurförsöksverksamhet. I samband med tillståndsgivningen ställer verket krav på att djurhållningen skall förbättras i de befintliga lokalerna samt att det nya djurhuset skall byggas och stå klart enligt beslutade planer. Smittskyddsinstitutet har under senare år förbättrat miljön för aporna. Detta har bl.a. skett genom att apornas miljö berikats och utrymmena i de minsta burtyperna har fördubblats. Aporna förvaras inte heller längre i enskild bur om detta inte är nödvändigt för att den aktuella apan visat ett ihållande aggressivt beteende mot en burpartner. Då nya apor köps in väljs sådana apor som är uppfödda i grupp. Man strävar efter att hålla dem i större grupper. I dag hålls de flesta apor på Smittskyddsinstitutet i par.
När det gäller pälsdjur finns i djurskyddsförordningen (1988:539) en särskild bestämmelse som innebär att rävar bara får hållas på ett sådant sätt att deras behov av att vara tillsammans med andra rävar, röra sig, gräva och ägna sig åt annan sysselsättning kan tillgodoses. Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 1996. De rävfarmer som fanns vid den tidpunkten får fortsätta sin verksamhet t.o.m. år 2000. Efter denna tidpunkt måste alla rävfarmer anpassa sig till denna bestämmelse. Därutöver finns i Jordbruksverkets föreskrifter detaljregler för hur pälsdjur skall hållas. Bl.a. finns bestämmelser om att burarna skall vara försedda med lya och strömaterial. Minkar och rävar skall också ges föremål som de kan sysselsätta sig med.
Jag vill betona att jag reagerar kraftigt mot att en del personer visar förakt för demokratins spelregler genom att med påstådd djuromsorg som förevändning bryta mot lagen. För sådant handlande finns ingen ursäkt och det är ett oacceptabelt sätt att försöka bilda opinion. Dessutom leder deras handlande till ett stort lidande för just de djur som de säger sig vilja värna.
Det pågår ett ständigt arbete med att stärka och förbättra djurskyddet och det befintliga regelverket. Jag har för avsikt att även i fortsättningen aktivt driva denna viktiga fråga både nationellt och inom EU.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.