djurskyddslagen
Skriftlig fråga 1997/98:1001 av Brunander, Lennart (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-10
- Anmäld
- 1998-08-17
- Besvarad
- 1998-08-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 augusti
När den nya djurskyddslagen beslutades 1988 var målsättningen att djuren skulle få det bättre och må bra. Nu tio år senare när de sista delarna av lagen skall träda i kraft uppstår vissa problem. Vad som är bra för djuren är inte lätt att byråkratiskt beskriva. Nu slås mjölkbesättningar ut därför att det "fattas några centimeter här och några där". Detta sker även med djurbesättningar där djuren har det bra vilket inte var meningen när lagen beslutades. Många mjölkbesättningar överväger att sluta, bygder kommer att dö om inget görs! Många byar i Sveriges skogs- och mellanbygder lever tack vare att det finns mjölkkor på tillräckligt många gårdar. Det ger jobb åt människor i byn och håller bygden levande. Korna och de rekryteringsdjur som finns håller landskapet öppet. När korna försvinner växer landskapet igen, de aktiva jordbrukarna försvinner och det blir också ogästvänligt för andra att bo kvar, och stora värden förstörs. Det öppna betade landskapet ger förutsättningar för många örter och växter att utvecklas och leva vidare i. När åkern växer igen med buskar och så småningom med skog förändras livsbetingelserna för många växter och det blir en utarmning. Den biologiska mångfalden minskar markant. Jag anser att regeringen nu snabbt måste förändra tillämpningen av djurskyddslagen så att de som har en god djuromsorg kan fortsätta sin drift även om det fattas några centimeter i båslängd eller båsbredd.
Med det anförda som bakgrund, anhåller jag att få ställa följande fråga till jordbruksministern:
Är jordbruksministern beredd att snabbt vidta förändringar av tillämpningen av djurskyddslagen för att förhindra den utarmning av landsbygden som annars kommer att ske?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1001 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
den 24 augusti
Lennart Brunander har frågat mig om jag är beredd att snabbt vidta förändringar av tillämpningen av djurskyddslagen (1988:534) för att förhindra den utarmning av landsbygden som annars kommer att ske.
Det är viktigt att vi har en god djurhållning och ett bra djurskydd när det gäller lantbrukets djur. Den 1 januari 1999 träder Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) om bl.a. båsmått för kor i kraft. Måttbestämmelserna är inte nya utan har gällt i samband med ny-, till- eller ombyggnad av stallar sedan år 1989. Dessförinnan har måtten funnits som rekommendationer sedan början av 1970-talet. Det borde därför inte vara en överraskning för djurägarna att reglerna nu träder i kraft fullt ut. De allra flesta djurhållare har redan anpassat sin djurhållning till föreskrifterna.
Kommunernas djurskyddsinspektörer, som känner till och ser förhållanden på plats, skall göra helhetsbedömningar vid sina inspektioner. De kan godta mindre avvikelser från måttbestämmelserna i enskilda fall, om det är djurskyddsmässigt acceptabelt för det enskilda djuret. Djurmiljö, stallhygien och en rad andra faktorer avgör om en eventuell avvikelse från utrymmesreglerna för djuren kan godtas. Härutöver finns också möjligheter för Jordbruksverket att ge individuella tidsbegränsade dispenser.
I de allra flesta fall innebär båsmåtten inte några problem. Det behöver heller inte vara särskilt krångligt eller kostsamt att förstora båsmåtten. Jordbruksverket har godkänt en enkel lösning för förlängning av båspallar med upp till 15 centimeter. Det finns även flexibla båsavskiljare som lätt kan monteras på båspallen för att öka båsbredden.
Regelverket medger alltså redan i dag att en helhetsbedömning görs i det enskilda fallet samtidigt som det finns enkla lösningar att tillgå för att uppfylla måttbestämmelserna. Jag anser därför inte att det är motiverat att vidta några förändringar vad det gäller denna del av djurskyddslagens tillämpning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.