Djurskyddsinspektioner vid grisuppfödning
Skriftlig fråga 2025/26:352 av Sanna Backeskog (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-18
- Överlämnad
- 2025-12-19
- Besvarad
- 2026-01-02
- Svarsdatum
- 2026-01-02
- Sista svarsdatum
- 2026-01-02
- Anmäld
- 2026-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Julen är här, och med den en av årets toppar för fläskkonsumtionen i landet. Rull- och pressylta, grisfötter, köttbullar, prinskorv, julkorv och inte minst julskinka.
Bara under julen säljs runt 5 500 ton skinka, och varje år äter vi drygt 30 kilo griskött per person, enligt Naturskyddsföreningen. Ungefär en fjärdedel av grisköttet vi äter är importerat. Endast runt 2 procent kommer från ekologiska gårdar.
I dag bedövas de flesta grisar före slakt med hjälp av koldioxid innan själva avlivningen sker; gasningen pågår i flera minuter. Gasen orsakar grisen smärta och dödsångest. Den kämpar för att ta sig ut och vill fly för sitt liv, något som Aftonbladet har rapporterat om. Metoden är kraftigt ifrågasatt, och mindre plågsamma metoder har efterfrågats från både forskare och veterinärer.
Vi har dessutom nyligen kunnat ta del av Djurens Rätts avslöjanden från grisuppfödningsanläggningar. Det rör sig om fasansfulla bilder som enligt Djurens Rätt är tagna på anläggningar som har fått ett enda föranmält kontrollbesök under de senaste tio åren – med ett undantag, där två föranmälda besök har gjorts under samma period. Med tanke på antalet grisar som slaktas varje år innebär det att uppskattningsvis 120 000 grisar har passerat dessa anläggningar i princip utan djurskyddskontroll.
Trots att Sverige har en av världens striktaste djurskyddslagar sker alltså fortfarande övertramp, och fortfarande utsätts djur för lidande.
Vi har alla ett ansvar för att djurskyddslagstiftningen upprätthålls och att grisar kan leva så bra och naturliga liv som möjligt fram till slakt. Det är en moralisk skyldighet, men det handlar också om rättvis och sund konkurrens för de djurhållare som bryr sig om sina djur och som värnar djurvälfärden.
Sverige har en av världens strängaste djurskyddslagstiftningar. Detta borde vara vår främsta konkurrensfördel. Ändå förekommer alltså plågsamma uppfödnings- och slaktmetoder.
Ett problem som det ofta pekas på är att antalet djurskyddsinspektioner är för få. Myndigheten är pressad, och inspektörerna är för få. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid för besök och uppföljning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Hur arbetar ministern för att se till att djurskyddslagen följs och att slaktdjur får så bra och naturliga liv som möjligt fram till slakt?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:352 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:352 Djurskyddsinspektioner vid grisuppfödning
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:352 av Sanna Backeskog (S)
Djurskyddsinspektioner vid grisuppfödning
Sanna Backeskog har frågat mig hur jag arbetar för att se till att djurskyddslagen följs och att slaktdjur får så bra och naturliga liv som möjligt fram till slakt.
Jag vill börja med att säga att det aldrig är acceptabelt att djur skadas eller orsakas ett onödigt lidande. Djur är levande och kännande individer som ska behandlas väl, med respekt och visad hänsyn. Både branschen och myndigheterna strävar efter att upprätthålla ett gott djurskydd för djuren i hela kedjan, vilket självklart också innefattar tidpunkten för slakt.
Koldioxidmetoden har under senare år ofta diskuterats, inte minst på EU-nivå utifrån att forskning visat att djuren upplever smärta och stress när de andas in gasen. Statens jordbruksverk är den myndighet som föreskriver om vilka bedövningsmetoder som kan användas och ser för närvarande över slaktföreskrifterna.
Jag vill också betona betydelsen av en väl fungerande djurskyddskontroll. Djurskyddskontrollen är riskbaserad så kontrollerna ska utföras där de behövs bäst. Både Statens jordbruksverk och länsstyrelserna arbetar aktivt med att öka träffsäkerheten så att man riktar in sig på att inspektera de djur där det finns störst risker för bristande djurvälfärd.
Att värna djurskyddet är en prioriterad fråga för regeringen och vi följer därför kontinuerligt upp hur djurskyddskontrollen utförs och fungerar.
Stockholm den 2 januari 2026
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

