Djurskyddet för herptiler
Skriftlig fråga 2009/10:140 av Leander, Helena (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-30
- Anmäld
- 2009-11-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-11-09
- Svar anmält
- 2009-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 oktober
Fråga
2009/10:140 Djurskyddet för herptiler
av Helena Leander (mp)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Att ha grod- och kräldjur, även kallade herptiler, som sällskapsdjur har med åren blivit vanligare i både Sverige och andra länder. Förutsättningarna för ett gott djurskydd är bättre för herptiler än för många andra sällskapsdjur om bara rätt kunskap finns hos ägaren. Det finns dock några områden där djurskyddet för herptiler brister och behöver stärkas.
Veterinärutbildningen innehåller ytterst lite herptilmedicin, varför kompetensen bland veterinärer ofta är bristfällig. Även inom djurskyddstillsynen saknas tradition för tillsyn av herptiler och kompetensen kan därför vara otillräcklig utom hos ett fåtal specialister.
En ökad kompetens inom djurskyddstillsynen på herptilområdet skulle också fylla en viktig roll för att stävja handeln med viltfångade herptiler. Handeln innebär stort lidande och ett kraftigt förkortat liv för djuren, förutom att den ofta också inkluderar hotade arter, och är därför förbjuden. Trots detta bedrivs handel med viltfångade herptiler relativt öppet i vissa zoobutiker. För en utbildad inspektör som vet vilka indikatorer som ska användas är det dock relativt lätt att avgöra om en herptil är viltfångad eller uppfödd i fångenskap.
Avser jordbruksministern att vidta några åtgärder för att stärka djurskyddet för herptiler?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:140 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2009/10:140 Djurskyddet för herptiler
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Helena Leander har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka djurskyddet för herptiler.
Jag delar Helena Leanders bedömning att god kunskap är viktigt för att upprätthålla ett gott djurskydd. I dag finns flera bestämmelser som syftar till att säkerställa en god kunskap om våra sällskapsdjur. Som exempel kan nämnas att det krävs att man genomgår särskild utbildning för att få bli zoohandlare. Vidare ska zoohandlare i skriftliga skötselanvisningar informera köpare av djur om till exempel vilka utrymmen, vilken skötsel och vilken föda djuret behöver för att må bra.
Sverige har generellt sett en hög djurskyddsnivå. I syfte att ytterligare förbättra djurskyddet beslutade riksdagen och regeringen för en tid sedan om en omorganisation av djurskyddskontrollen. Syftet med omorganisationen var framför allt att uppnå en god, effektiv och likvärdig djurskyddskontroll i hela landet. Ett syfte som bidrog till att regeringen valde att samla djurskyddskontrollen på ett färre antal myndigheter var bland annat att möjliggöra en ökad kompetens. Detta bedömdes ge bättre möjligheter för kontrollanterna att specialisera sig inom särskilda områden, till exempel exotiska djur.
Ett annat steg som regeringen nyligen tagit i syfte att ytterligare förbättra djurskyddet är att tillsätta en utredning som har till uppgift att göra en översyn av djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll. I utredningens uppdrag ingår bland annat att se över systematiken och logiken när det gäller vilka djur som får hållas för sällskap och hobby och att se över när det finns ett behov av särskilda krav, till exempel i form av tillstånd, för att få hålla djur. Utredaren ska även titta på hur vi kan förtydliga bestämmelsen i 4 § djurskyddslagen om att djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Utredaren ska även genomföra en nulägesanalys och probleminventering. Om det finns ett behov av ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för grod- och kräldjur utgår jag från att detta behov kommer att påtalas och behandlas inom ramen för utredningens arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.