Djurhållningen i Kina

Skriftlig fråga 2019/20:1359 av Jessica Rosencrantz (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Spridningen av coronaviruset visar återigen att djurhållningen i Kina är undermålig. På Kinas stora marknader säljs vanliga livsmedel, men på en del marknader säljs också vilda djur, döda och levande, under hemska förhållanden.

Medier har rapporterat om försäljning av myrkottar, som tillsammans med fladdermöss pekats ut som misstänkt källor för coronaviruset. En av riskerna med att handla med vilda djur, vilket sars och covid-19 bekräftar, är att nya och för oss okända virus kan överföras från djur till människor. En annan risk är att arter utrotas helt, vilket påverkar ekosystemen vi lever och verkar i.

Efter sjukdomsutbrottet förbjöd Kina handel med vilda djur. Men djurmarknaderna har återigen öppnats och det finns en stor oro att handeln med vilda djur ska återupptas med risker för nya pandemier som följd. Omvärlden måste vara tydlig med att den inte accepterar detta. Här bör Sverige bidra, exempelvis genom påverkan och samverkan via internationella organisationer såsom WHO. Även EU bör användas som en plattform för påverkan. Varje dag sker ett handelsutbyte om 1,8 miljarder euro mellan Kina och EU, vilket innebär stora möjligheter att ställa krav på landet.

Australiens jordbruksminister har redan krävt en internationell utredning samt att G20-länderna ska ta fram en plan för att förbjuda denna företeelse. G20 har enats om ekonomiskt stöd för att mildra coronavirusets effekter, men det bör även kunna utökas till en plan för att hantera virusets troliga ursprungskälla. I detta bör även Sverige, utöver Australien, sätta press för att nå en lösning.

Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

Vilka initiativ och åtgärder har ministern tagit i relationerna med Kina för att förbättra djurhållningen och minska risken för att nya virus sprids?