djurförsök
Skriftlig fråga 1998/99:781 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-30
- Anmäld
- 1999-07-06
- Besvarad
- 1999-07-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juni
I februari i år blev jordbruksministern uppvaktad angående KI:s (Karolinska Institutets) mycket uppmärksammade försök på kattungar och illrar. Samme forskare, som under 25 års tid gjort liknande försök i Schweiz och numera fått nej till fortsatta försök, har nu fått ja i Sverige. Vid uppvaktningen överlämnades protestlistor med ca 60 000 namn insamlade av flera djurskyddsorganisationer.
Djurförsöken som nu kommit i gång går ut på att ögonen på åtta dagar gamla kattungar och illrar sys igen och att delar av hjärnan sugs ut. Vid uppvaktningen lovade ministern att titta på frågan och återkomma. Jag kan bara konstatera att försöken är i gång och att jordbruksministern inget har gjort. Frågan är vad jordbruksministern kan göra för att det i framtiden inte skall vara möjligt att liknande plågsamma djurförsök får genomföras i Sverige.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta för att det i framtiden inte skall vara möjligt att genomföra liknande plågsamma djurförsök i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:781 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 13 juli
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med hänsyn till de missförhållanden som enligt hennes mening finns inom en del av de djurförsöksetiska nämnderna.
Under det senaste året har kritik riktats mot de djurförsöksetiska nämnderna. Detta var en av anledningarna till att jag i mars i år kallade till en hearing om den djurförsöksetiska prövningen. Vid denna sammankomst deltog representanter för ansvariga myndigheter, universitet, forskningsråd, läkemedelsindustri och djurskyddsorganisationer m.fl. Vid mötet lämnade dessa en utförlig redovisning om sin syn på djurförsöken, den etiska prövningen och på hur prövningssystemet fungerar. Från några håll, bl.a. från Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, framfördes kritiska synpunkter bl.a. på hur några djurförsöksetiska nämnder fungerar. Den viktigaste slutsatsen från hearingen var dock att vi i dag har ett bra system för prövning av djurförsök i landet och att de flesta djurförsöksetiska nämnderna fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Trots detta finns givetvis alltid utrymme för förbättringar. Därför välkomnar jag att Centrala försöksdjursnämnden (CFN) och Statens jordbruksverk intensifierat sitt samarbete och utarbetat en åtgärdsplan för att ytterligare förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet. Planen innebär bl.a. att fler bindande föreskrifter för försöksdjursanvändningen kommer att utarbetas. Härigenom kommer förutsättningarna för de försöksdjursetiska nämndernas arbete att förbättras och prövningen att underlättas.
Som en del i åtgärdsplanen har CFN förstärkt sitt kansli med en ny handläggare som till största delen skall bistå de djurförsöksetiska nämnderna i deras prövningsverksamhet. I tjänsten ingår att bereda ärenden och att ge rådgivning till nämnderna i forskningsfrågor.
De frågor som varit aktuella inom vissa av de djurförsöksetiska nämnderna är jag väl insatt i både genom brev och personliga möten. Frågorna har handlat om jäv, om vilka som bör få plats i beredningsgrupper samt om ledamöter och ersättare som upplevt att de trakasserats i nämnderna. Jag för kontinuerligt en dialog med CFN om dessa frågor.
Det är viktigt att den djurförsöksetiska prövningen fungerar bra. Den djurförsöksetiska prövningen av försök är en förutsättning för ett fullgott djurskydd inom försöksdjursområdet och nämndernas ledamöter utför därför ett mycket värdefullt arbete. De djurförsöksetiska nämnderna måste sköta handläggningen av ärenden med den noggrannhet och all den omsorg som vår svenska djurskyddslagstiftning kräver. Eventuella missförhållanden av alla slag inom nämnderna riskerar att underminera förtroendet för den djurförsöksetiska prövningen och i förlängningen även för djurförsöken.
Jag vill avslutningsvis understryka att jag fortlöpande håller mig informerad om den djurförsöksetiska prövningen och andra frågor inom försöksdjursområdet.
den 13 juliden 13 juli
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det i framtiden inte skall vara möjligt att genomföra sådana plågsamma djurförsök i Sverige som de försök som enligt Marietta de Pourbaix-Lundin utförs på kattungar och illrar vid Karolinska Institutet.
Det är viktigt att det fortlöpande förs en saklig diskussion om djurförsök. I vilken mån djurförsök är berättigade är en svår fråga. Enligt en så gott som enig expertis kan en framgångsrik biomedicinsk forskning inte bedrivas utan djurförsök.
Den forskning som Marietta de Pourbaix-Lundin syftar på har som mål att lösa allvarliga sjukdomsproblem hos för tidigt födda barn. Cirka en procent av alla barn som föds i Sverige är för tidigt födda. Av dessa får ungefär ett av tio problem med ögonen som leder till livslånga synrubbningar till följd av en störd synutveckling. För dessa barn kan denna forskning ha avgörande betydelse. Liksom alla andra djurförsök prövades naturligtvis även detta försök i en djurförsöksetisk nämnd. Enligt protokollet godkände samtliga ledamöter av den etiska nämnden ansökan, utom en ledamot som reserverade sig.
Jag har själv besökt Karolinska Institutet och kunnat informera mig om de djur som används i det omtalade försöket. Jag kunde då konstatera att en del tidningsuppgifter om forskningsprojektet tyvärr inte varit riktiga. Som en följd av detta så har debatten om det aktuella forskningsprojektet och om den biomedicinska forskningen och användningen av försöksdjur inte heller varit saklig.
Det är min uppfattning att så länge djurförsök är av grundläggande vikt för den biomedicinska forskningen går det knappast att undvika att försöksdjur används. Det går heller inte att helt undvika att djuren i vissa fall utsätts för smärta och lidande. Samtidigt är det viktigt att de djurförsök som genomförs, görs med största respekt för djuren och på ett sådant sätt att de minimerar djurens lidande. Regeringen gav i mitten på juni Centrala försöksdjursnämnden (CFN) i uppdrag att utreda frågan om bedömning av djurens smärta och lidande i samband med djurförsök. En sådan bedömning kan utgöra ett viktigt underlag då man behandlar ansökningar om djurförsök vid den djurförsöksetiska prövningen.
Regeringen anslår också, via CFN, medel till projekt som syftar till att minska användningen av försöksdjur inom forskningen samt medel för att utveckla alternativa metoder till djurförsök.
Marietta de Pourbaix-Lundin kan vara förvissad om att jag hyser ett stort engagemang för djurskyddsfrågorna och att jag fortlöpande håller mig informerad om dem.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.