distriktsveterinärorganisationen

Skriftlig fråga 1998/99:103 av Hagström, Caroline (kd)

Fråga 1998/99:103 av Caroline Hagström (kd) till jordbruksministern om distriktsveterinärorganisationen

den 26 november

Den 1 juli 1995 genomfördes den nya distriktsveterinärorganisationen med SJV som huvudman. När den nya DVO genomfördes lämnade ca 100 distriktsveterinärer organisationen och blev privatpraktiker. Den nya DVO kom därmed att uppgå till ca 240 veterinärer. Trots minskningen av antalet distriktsveterinärer skedde ingen reduktion av anslaget till DVO. Det innebär att organisationen har ca 80 miljoner kronor att fördela på sina 240 anställda mot de avsedda 340. Alltsedan distriktsveterinärsystemet inrättades på 1930-talet har den haft som syfte att betjäna animalieproduktionen i landet. Kravet på den nya DVO var att det gamla kravet kvarstod samt att den skulle vara rikstäckande och ha heldygnsservice. Från många håll klagas nu över att den nya DVO inte uppfyller det sistnämnda kravet. SJV har också genom DVO inriktat sig på en affärsverksamhet som direkt konkurrerar med den verksamhet som tidigare till stor del skötts av privatpraktiserande veterinärer. Detta gäller i första hand hälso- och sjukvård av smådjur och sporthästar. Konkurrensen sker inte på lika villkor. DVO har bl.a. enligt uppgifter använt sig av låga arvoden, lockpriser på djurfoder för att slå sig in på smådjursmarknaden. SJV har som myndighet att utfärda förordningar för och utöva tillsyn över alla veterinärer. Att förena rollen som både myndighet och som huvudman för en affärsinriktad veterinärverksamhet tycks vara oförenlig och sprider misstänksamhet hos såväl veterinärer som djurägare.

Mot den här bakgrunden vill jag fråga jordbruksministern om hon är beredd att ta initiativ för att få till stånd en oberoende utvärdering av den nya DVO och SJV:s sätt att bedriva verksamheten.