diskriminering
Skriftlig fråga 1998/99:278 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-22
- Anmäld
- 1999-02-02
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Vid anställning gäller i Sverige att ingen får diskrimineras på grund av kön, ursprung eller liknande. Detta gäller generellt. Emellertid torde särskilda hänsyn tillåtas när man anställer personer i en organisation som har en bestämd ideologi, t.ex. ett politiskt parti. Det kan knappast vara rimligt att ett parti med utgångspunkt från gällande lagstiftning tvingas anställa en person som är medlem i ett annat parti. På samma sätt bör rimligtvis undantag ske när ett religiöst samfund, en kyrka, anställer personal.
Nyligen har frågan aktualiserats när en församling i svenska kyrkan krävt medlemskap av en person som skulle anställas som städare. Diskrimineringsombudsmannen har i pressen kritiserat beslutet och biskopen i Skara stift har anmälts till Riksåklagaren.
När relationsförändringen mellan svenska kyrkan och staten genomförs den 1 januari år 2000 gäller bestämmelsen att alla som anställs i kyrkan också måste vara medlemmar. Enda undantaget gäller för kyrkogårdsarbetare.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att en organisation som vilar på en bestämd ideologisk grund inte skall tvingas anställa personal utanför den egna organisationen, personer som kanske dessutom har en helt annan syn i politiska eller religiösa frågor?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:278 besvarad av Statsrådet Ulrica Messing
- Statsrådet Ulrica Messing
den 3 februari
Lars Hjertén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att en organisation som vilar på en bestämd ideologisk grund inte skall tvingas anställa personal utanför den egna organisationen, personer som kanske dessutom har en helt annan syn i politiska eller religiösa frågor.
Låt mig först påpeka att huvudregeln i svensk rätt är att en arbetsgivare anställer den han vill och att domstolar och andra myndigheter i princip inte kan ändra ett anställningsbeslut. För statliga tjänster gäller dock att avseende skall fästas bara vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Ingen arbetsgivare kan alltså "tvingas" anställa någon. En arbetsgivares handlande kan dock komma att prövas utifrån de bestämmelser som rör skyddet mot diskriminering.
Av frågan framgår att Lars Hjertén i ett visst avseende har missförstått den lagstiftning som rör skyddet mot diskriminering. En arbetssökandes politiska uppfattning omfattas inte av skyddet mot diskriminering enligt lagen mot etnisk diskriminering eller enligt någon av de andra lagarna mot diskriminering. En politisk organisation kan alltså avstå från att anställa en arbetssökande på grund av sökandens politiska uppfattning.
Det föreligger alltså i detta avseende inte något behov av åtgärder av det slag som Lars Hjertén efterlyser.
En arbetssökandes trosuppfattning omfattas däremot av skyddet mot diskriminering enligt lagen mot etnisk diskriminering. En arbetsgivares handlande måste i lagens mening vara otillbörligt för att diskriminering skall anses föreligga. Det finns därför ett visst utrymme för en arbetsgivare att förbigå en arbetssökande bl.a. på grund av sökandens trosbekännelse. Även i den föreslagna nya lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet finns ett visst utrymme för en arbetsgivare att vid anställning ta hänsyn till väsentliga samhälleliga, sociala eller ideella intressen. Att närmare avgöra omfattningen av detta utrymme är en uppgift för Arbetsdomstolen.
Att, som Lars Hjertén föreslår, för en "organisation som vilar på ideologisk grund" införa ett generellt undantag från reglerna till skydd mot diskriminering på grund av bl.a. trosbekännelse vore enligt min mening oklokt. I vissa fall kan ju de ifrågavarande arbetsuppgifterna helt sakna, eller i vart fall ha mycket avlägset, samband med arbetsgivarens trosuppfattning. Enligt min uppfattning saknas då anledning att medge undantag från det skydd mot diskriminering som annars skulle finnas för arbetssökanden.
Inte heller här finns det alltså anledning att vidta några åtgärder av det slag som Lars Hjertén förespråkar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.