Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

diskriminering i turkiska skolböcker

Skriftlig fråga 2002/03:1168 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-23
Besvarad
2003-07-04
Besvarad
2003-07-07
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 juni

Fråga 2002/03:1168

 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om diskriminering i turkiska skolböcker

Förra året tillkännagav det turkiska utbildningsministeriet planer på att införa ett särskilt kapitel i skolornas läroböcker om folkmordet på armenier, assyrier/syrianer och kaldéer 1915. Detta beslut har verkställts. I läroböckerna utmålas dessa minoriteter som förrädare, som ägnat sig åt att mörda turkiska civila. Det är en grov historisk förvanskning. Det är vidare mer än absurt att utpeka etiska eller religiösa grupper som förrädare i sig. Den turkiska statens undervisning som handlar om folkmordet på armenier, assyrier/syrianer och kaldéer har inte någon vetenskaplig utgångspunkt med syfte att söka sanningen, som den turkiske utbildningsministern Husseyin Celik påstått, utan är en del i en turknationalistisk ideologisk kampanj ämnad att förnedra ovannämnda minoriteter i det turkiska samhället och öka diskrimineringen och förtrycket av dem på det att de turknationalistiska stämningarna stärks, vilket i sin tur drabbar även andra etniska grupper i det turkiska samhället än de ovannämnda.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta, för att förmå den turkiska regeringen att upphöra med en skolundervisning som förnedrar och förtrycker barn och ungdomar av icke-turkisk etnicitet?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1168 besvarad av Anna Lindh

den 3 juli

Svar på fråga 2002/03:1168 om diskriminering i turkiska skolböcker

Utrikesminister Anna Lindh

Lars Ohly har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå den turkiska regeringen att upphöra med en skolundervisning som förnedrar och förtrycker barn och ungdomar av icke-turkisk etnicitet.

Jag instämmer i att det inte är acceptabelt med en skolundervisning som diskriminerar individer oavsett ursprung. Ett objektivt och allsidigt undervisningsmaterial är en förutsättning för att öka förståelsen mellan kulturer och bekämpa alla former av diskriminering.

Sverige och EU ställer tydliga krav på Turkiet vad gäller vikten av ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd av minoriteter. I anslutningspartnerskapet för Turkiet som antogs i april i år står bland annat att Turkiet måste garantera kulturell mångfald och kulturella rättigheter för alla medborgare, samt tillse att alla individer kan åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter utan diskriminering. Vidare måste Turkiet respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Genom att dessa krav tydligt har skrivits in i partnerskapet innebär det att Sverige och EU kommer att fortsätta att föra en intensiv dialog med Turkiet kring frågan om mänskliga rättigheter, inklusive icke-diskriminering av etniska grupper.

Vi har också kunnat notera att framsteg gjorts i reformprocessen. Som exempel kan nämnas att andra språk än turkiska numera är tillåtna i radio- och TV-sändningar och i privat undervisning. Dessutom har restriktioner vid namngivande av barn avskaffats. Turkiet har nyligen även ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket är viktiga steg mot en anpassning till EU:s normer. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter omfattar bland annat rätten till undervisning som ska främja förståelse och tolerans mellan nationer, etniska och religiösa grupper, samt rätten för envar att delta i kulturlivet.

Regeringen fortsätter, såväl bilateralt som inom EU, att verka för att respekten för de mänskliga rättigheterna ökar i Turkiet. De internationella åtagandena måste uppfyllas. Den pågående reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och tillämpning, kommer att ha avgörande betydelse för Turkiets fortsatta väg mot medlemskap i EU. Sverige och EU kommer således att fortsatt följa utvecklingen på nära håll.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.