Diskriminering av utländska kvinnor i rättsväsendet
Skriftlig fråga 2005/06:231 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-25
- Anmäld
- 2005-10-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-11-09
- Svar anmält
- 2005-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 oktober
Fråga 2005/06:231 av Maria Larsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Diskriminering av utländska kvinnor i rättsväsendet
I oktober i år presenterade P 1:s program Kaliber en undersökning där man visar att kvinnor, och framför allt utländska kvinnor, diskrimineras vid anmälning av brott. Materialet de granskat innehåller 7 000 polisanmälningar från hela landet och i kategori efter kategori av olika brott framträder samma mönster: polisanmälningar gjorda av kvinnor läggs ned oftare än polisanmälningar gjorda av män @ även om brottet är av samma sort.
Chansen att få en åklagares bedömning av ärendet är större om du är man. Risken att ditt fall läggs åt sidan är större om du är kvinna. Chansen för ett brottsoffer med svenskt namn att gå vidare i rättsprocessen är också större än chansen för ett brottsoffer med utländskt namn.
Sammanfattningsvis har en svensk man dubbelt så stor chans att få sin anmälan behandlad av åklagare än en kvinna med utländskt namn. Detta missförhållande är inte värdigt rättsstaten Sverige. Kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund, ska behandlas lika i rättssystemet. I annat fall undergrävs dess legitimitet.
På vilket sätt avser statsrådet att agera för att skyndsamt komma till rätta med diskrimineringen av kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund vilka söker hjälp av svenskt rättsväsende?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:231 besvarad av Thomas Bodström
den 9 november
Svar på fråga 2005/06:231 om diskriminering av utländska kvinnor i rättsväsendet
Justitieminister Thomas Bodström
Maria Larsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att skyndsamt komma till rätta med diskrimineringen av kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund i rättsväsendet.
Låt mig inledningsvis säga att principen om allas likhet inför lagen är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Att förebygga och motverka diskriminering inom rättsväsendet är dessutom av avgörande betydelse för att allmänhetens tilltro till rättsväsendet ska kunna upprätthållas.
I slutet av 2003 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, riksåklagaren och Domstolsverket i uppdrag att upprätta särskilda kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Syftet med strategierna är att rättsväsendet ska arbeta långsiktigt, kontinuerligt och heltäckande med dessa frågor.
Under 2004 tillsattes utredningen Makt, integration och strukturell diskriminering. Utredningen har fått i uppdrag att särskilt undersöka sju samhällsområden varav rättsväsendet är ett. I uppdraget ingår att analysera i vilken mån det finns skillnader i hur kvinnor och män drabbas av strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2006.
Diskriminerings- och mångfaldsfrågor är också en viktig del i polisens dagliga arbete. I Rikspolisstyrelsens senaste årsredovisning framgår till exempel att arbetet med polisens bemötande av utsatta kvinnor har varit fortsatt prioriterat och att insatserna för dessa kvinnor bör innebära att de känner en ökad trygghet och ett ökat förtroende i mötet med polisen.
Polisen ska också i sin verksamhet särskilt uppmärksamma brott med rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga diskriminering. De ska vidare arbeta för att öka andelen anställda med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk och med att utbilda och medvetandegöra personalen i diskrimineringsfrågor.
I arbetet med diskrimineringsfrågar har även regeringen tillsatt en arbetsgrupp som har tagit fram särskilt uppföljningsbara mål för bland annat rättsväsendet. Ett av målen är att det inom rättsväsendet ska finnas kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten.
Det bedrivs således ett aktivt arbete av både regeringen och rättsväsendets myndigheter i syfte att motverka diskriminering. Jag följer utvecklingen med stort intresse och kommer självfallet att initiera ytterligare åtgärder om jag bedömer att det krävs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.