diskriminering av svensk försvarspersonal utomlands

Skriftlig fråga 2004/05:1436 av Andreasson, Martin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-18
Anmäld
2005-04-19
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 april

Fråga 2004/05:1436

av Martin Andreasson (fp) till försvarsminister Leni Björklund om diskriminering av svensk försvarspersonal utomlands

Sveriges och Förenta staternas försvarsmakter samverkar sedan lång tid tillbaka i olika multilaterala insatser. Även det bilaterala samarbetet är intensivt. Dessa kontakter är av stor betydelse för svenskt vidkommande.

En fråga där det dock finns fundamentala skillnader mellan de båda ländernas försvarsmakter är synen på homo- och bisexuella. Den så kallade don't ask, don't tell-policyn i USA innebär att försvarsmakten visserligen inte aktivt försöker spåra upp homo- och bisexuella i de egna leden, men om en anställds homo- eller bisexualitet blir känd på annat sätt får denne ändå räkna med att bli avskedad. Starkt negativa och fördomsfulla attityder mot homo- och bisexuella är utbredda.

Det svensk@amerikanska försvarssamarbetet kommer snart att fördjupas när en svensk ubåt under minst ett års tid förläggs till den amerikanska Stillahavsflottans ubåtsbas Point Loma vid San Diego. Svensk ubåtspersonal ska träna i sammansatta fartygsförband och kommer också att inkvarteras på själva basen. Under året kommer de flesta anställda vid första ubåtsflottiljen att få en möjlighet att delta, liksom ett antal värnpliktiga.

Min fråga till försvarsministern är:

På vilket sätt avser statsrådet att upplysa amerikanska militära myndigheter om svensk diskrimineringslagstiftning?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1436 besvarad av Leni Björklund

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1436 om diskriminering av svensk försvarspersonal utomlands

Försvarsminister Leni Björklund

Martin Andreasson har frågat mig på vilket sätt jag avser att upplysa de amerikanska militära myndigheterna om svensk diskrimineringslagstiftning. Frågan har sin grund i att svenska försvarsmakten under ett års tid avser samöva med USA med en svensk ubåt.

Övningar med andra länder syftar till att öka Försvarsmaktens internationella samverkansförmåga för fredsfrämjande insatser. Avsikten är också att vidmakthålla och utveckla vår förmåga till nationellt försvar. Övningssamarbetet ger vidare möjlighet till ett värdefullt utbyte mellan övningsdeltagare från olika länder. Vi får möjlighet att lära känna värderingar och system som finns i andra länder. Det omvända gäller för de länder vi samarbetar med.

Den personal som tjänstgör internationellt fungerar som representanter för Sverige. Det faller sig därför naturligt att personalen har god kunskap om all för övningen relevant lagstiftning, däribland den svenska diskrimineringslagstiftningen. I den utbildning som Försvarsmakten genomför i egenskap av arbetsgivare inför övningen ingår även dessa områden. Försvarsmakten har samma arbetsgivaransvar för sina anställda i utlandstjänst som för dem som tjänstgör här hemma i Sverige.

Vad avser eventuell diskriminering på grund av sexuell läggning gentemot svensk personal som verkar i internationella sammanhang har fram till i dag mycket få fall rapporterats. För regeringen är det självklart att svensk personal inte ska diskrimineras i samband med att Sverige övar med andra länder @ vare sig på grund av sexuell läggning, kön eller etnisk eller religiös tillhörighet. I samtal med mina motsvarigheter berör jag ofta dessa frågor exempelvis kopplade till FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och arbetet med att förhindra och hantera sexuellt utnyttjande i fredsfrämjande insatser. Sverige har aktivt drivit dessa frågor inom EU. Det är därför glädjande att arbetet pågår inom EU med att utveckla generella regler för uppförande och förhållningssätt för EU:s personal i samband med krishaneringsinsatser. En uppförandekod finns redan för EU:s operation Althea i Bosnien-Hercegovina.

Vi samverkar i allt högre utsträckning internationellt. Mot denna bakgrund har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att belysa sitt arbetsgivaransvar för personal som tjänstgör utomlands och som anser sig ha blivit trakasserade av personal från ett annat land eller en annan organisation. Försvarsmakten ska redovisa myndighetens rutiner och förutsättningar att utreda omständigheterna kring sådana trakasserier och möjligheterna att vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.