Diskriminering av personer med neuropsykiatriska diagnoser

Skriftlig fråga 2012/13:250 av Gunther, Penilla (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2013-01-16
Inlämnad
2013-01-16
Besvarad
2013-01-22
Besvarad
2013-01-23
Svar anmält
2013-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 januari

Fråga

2012/13:250 Diskriminering av personer med neuropsykiatriska diagnoser

av Penilla Gunther (KD)

till statsrådet Erik Ullenhag (FP)

Jag ställde en fråga till statsrådet under sommaren om risken för diskriminering på arbetsmarknaden för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu är behovet av agerande från statsrådets sida än större, då en myndighet bedriver en strukturerad diskriminering av dessa personer med diagnoser.

Transportstyrelsen har under hösten varit inne i flera rättsliga processer. Myndigheten har ansett att personerna i fråga inte är kapabla att arbeta inom järnvägen, och man har därför inte gett dem de tillstånd som behövs.

Ett ärende är nu överklagat av Transportstyrelsen till Högsta förvaltningsdomstolen, men om även denna instans går på individuell bedömning av lämpligheten garderar man sig och aviserar regeländringar för lokförare och övrig personal inom såväl järnväg som spårväg och tunnelbana.

Vare sig rätten beslutar till den svarandes fördel eller inte kan alltså myndigheten besluta att inga personer med diagnoser inom det neuropsykiatriska området ska få arbeta inom dessa områden.

Jag anser att detta kan bli prejudicerande för hela arbetsmarknaden, då både fler myndigheter och företag kan ta efter Transportstyrelsens exempel, och därmed minskar möjligheten drastiskt för dessa personer att få arbete eller behålla det.

Min fråga till statsrådet är därför:

Hur ser statsrådet på myndighetens agerande, och är det meningen att egna regelverk ska stå över domstolsbeslut?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:250 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

den 22 januari

Svar på frågorna

2012/13:249 Transportstyrelsens systematiska diskriminering av personer med funktionsnedsättning

2012/13:250 Diskriminering av personer med neuropsykiatriska diagnoser

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Penilla Gunther har frågat mig om Transportstyrelsens agerande är förenligt med regeringens intentioner att myndigheter ska gå före och underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få arbete (2012/13:249). Penilla Gunther har även frågat statsrådet Erik Ullenhag hur han ser på Transportstyrelsens agerande, och är det meningen att egna regelverk ska stå över domstolsbeslut. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Jag håller med Penilla Gunther om att det är mycket angeläget att öka möjligheterna för personer med sjukdom eller funktionsnedsättning att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

Erik Ullenhag redogjorde i sitt svar på den fråga Penilla Gunther ställde förra sommaren att det finns en diskrimineringslag (2008:567) som bland annat har till syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Statliga myndigheter ska givetvis inte bryta mot diskrimineringslagen när de fattar beslut om föreskrifter. Det är även självklart att myndigheter har att följa domstolsbeslut som vunnit laga kraft.

Inom transportpolitiken, vilket är mitt ansvarsområde, är en viktig uppgift att fortlöpande förbättra trafiksäkerheten och regler är ett sätt att verka för måluppfyllelse. De statliga myndigheterna på transportområdet, bland andra Transportstyrelsen, ska verka för transportpolitisk måluppfyllelse.

Grundläggande bestämmelser om trafiksäkerhetsbetingade hälsokrav som personal inom spårtrafikområdet ska uppfylla återfinns i flera olika lagar och förordningar. Transportstyrelsen har på grundval av dessa författningar bemyndigats av regeringen att utfärda bestämmelser i föreskrifter om bland annat hälsokrav för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten inom såväl järnväg som spårväg och tunnelbana. I dag finns två sådana föreskrifter. Båda medger individuell prövning av en persons lämplighet att utföra arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten, även om det inte tydligt framgår av den äldre av de två föreskrifterna (BV-FS 2000:4). Det stämmer alltså inte, som Penilla Gunther påstår, att inga personer med neuropsykiatriska diagnoser kan få arbeta med arbetsuppgifter med betydelse för trafiksäkerheten.

Jag har fått information om att Transportstyrelsen anser att det finns ett behov av en större översyn av nämnda föreskrifter och att myndigheten har börjat planera detta. I avvaktan på en sådan, mer resurskrävande, insats har Transportstyrelsen valt att genomföra ett ändringsarbete i de delar som bedömts som extra angelägna eftersom det kommer att innebära lättnader för enskilda personer.

Transportstyrelsen remitterar alltid förslag till föreskrifter. Om det finns personer eller organisationer som anser att de föreslagna reglerna är diskriminerande förutsätter jag att de inkommer med dessa synpunkter. Jag utgår även från att Transportstyrelsen tar sådana eventuella synpunkter under noggrant beaktande och utformar sina regler så att effekten av reglerna inte innebär högre krav än vad som kan vara befogat ur säkerhetssynpunkt. Det är även angeläget att förhindra oskäliga barriärer som minskar järnvägsföretagens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal.

Regelutformning innebär ofta en svår balansgång mellan olika intressen. För att Transportstyrelsen ska åstadkomma bra regler är jag övertygad om att myndigheten har stor nytta av att dess föreskrifter diskuteras ur olika perspektiv.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.