diskriminering av handikappade
Skriftlig fråga 2004/05:2029 av Brodén, Anne Marie (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-07-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-03
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juli
Fråga 2004/05:2029
av Anne Marie Brodén (m) till socialminister Berit Andnor om diskriminering av handikappadeSedan länge finns ett mål att personer med funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället, med samma levnadsvillkor som andra medborgare. Så är dock inte fallet i dag @ affärer, företag, skolor, lekplatser, myndigheter, biografer, restauranger och webbsidor förblir alltjämt otillgängliga för personer med funktionshinder.
I USA har man sedan drygt 20 år tillbaka en lagstiftning som syftar till att integrera personer med funktionshinder i samhället. För mer än tio år sedan antog den amerikanska kongressen The Americans with Disabilities Act. Denna lag förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder och slår fast att bland annat alla lokaler, offentliga och kommersiella verksamheter samt utbildningsinrättningar ska vara tillgängliga för alla. Diskrimineringsförbudet omfattar också arbetsmarknaden samt transport- och reseområdet, men också så vitt skilda områden som tekniska produkter, personligt stöd, rehabilitering, sjukvård och särskilt boende.
I Dagens Nyheter den 5 juli uttalade den socialdemokratiska partisekreteraren Marita Ulvskog att hon inte anser att bristen på tillgänglighet för personer med funktionshinder bör klassas som diskriminering i lagens mening.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för en svensk lagstiftning, så att personer med funktionshinder ska kunna leva integrerat och med samma levnadsvillkor som andra i samhället?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2029 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2004/05:2029 om diskriminering av handikappade
Socialminister Berit Andnor
Anne-Marie Brodén har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för en svensk lagstiftning, så att personer med funktionshinder ska kunna leva integrerat och med samma levnadsvillkor som andra i samhället.
Under de senaste fyra årtiondena har en rad reformer lett till att personer med funktionshinder fått en bättre ställning i samhället. Det har skett genom förbättringar i form av utveckling av hjälpmedel, ökat stöd inom skolan, satsningar inom arbetsmarknadsområdet och införandet av rättighetslagstiftning. Diskrimineringslagstiftning har införts. Sedan flera år tillbaka finns det således i Sverige ett antal lagar som syftar till att öka delaktigheten för människor med funktionshinder i samhället.
Satsningarna visade sig dock inte vara tillräckliga. Det behövdes ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att arbeta för att nå målen. Det var bakgrunden till att regeringen föreslog och riksdagen beslutade om en nationell handlingsplan för handikappolitiken @ Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). Inriktningen i planen, som sträcker sig fram till 2010, är bland annat att förebygga och bekämpa diskriminering samt att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Ett prioriterat arbetsområde är bland annat att skapa ett tillgängligt samhälle. Arbetet ska genomföras i stegvisa kontinuerliga processer där staten ska vara en förebild. Syftet är att uppnå varaktiga resultat och en hållbar utveckling. De av regeringen utsedda sektorsmyndigheterna har en central roll i genomförandet av planen.
Arbetet med att identifiera och undanröja hinder liksom arbetet med att bekämpa diskriminering och ett kränkande bemötande pågår. I den årliga rapporten från Handikappombudsmannen (HO) @ På väg mot ett samhälle för alla (maj 2005) @ redovisas att den nationella handlingsplanen för handikappolitiken börjat ge resultat.
Diskrimineringslagstiftning har successivt införts i Sverige. 1999 infördes lagstiftning om förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder i arbetslivet. Enligt lagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att ge människor med funktionshinder liknande förutsättningar som andra på arbetsplatsen och att vidta stöd- och anpassningsåtgärder. År 2002 trädde lagen om likabehandling av studenter i högskolan i kraft. Enligt lagstiftningen kan bristande tillgänglighet till undervisningslokaler för personer med funktionshinder vara en grund för diskriminering.
Regeringen avser nu att effektivisera den handikappolitiska samordningen samt att under våren 2006 återkomma till riksdagen med nästa skrivelse om hur arbetet med att genomföra handlingsplanen fortskrider. Från år 2006 kommer Myndigheten för handikappolitisk samordning @ att verka för en effektivare styrning av det handikappolitiska arbetet och vara ett stöd för myndigheter och andra aktörer. Myndigheten ska också uppmärksamma områden där det behövs nya eller förstärkta insatser.
Under de senaste åren har regeringen intensifierat arbetet med att motverka och förebygga diskriminering. Den parlamentariska kommittén, Diskrimineringskommittén (N 2002:06), håller på att göra en i det närmaste total översyn av lagarna mot diskriminering. Diskrimineringskommitténs omfattande uppdrag fortgår fram till den 31 januari 2006. Kommittén ska bland annat överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Kommittén ska också överväga om skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet bör införas på andra samhällsområden än i arbetslivet och högskolan. Det finns ingen anledning för mig att i detta läge föregå Diskrimineringskommitténs arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.